From Putsch to Purge. A Study of the German Episodes in Richard Hughes’s The Human Predicament and their Sources

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Richard Hughes (1900-1976) blev mycket känd genom sin debutroman A High Wind in Jamaica, 1929. Han förhastade sig inte med nästa roman, In Hazard; den kom först 1938. Intervallerna blev allt längre. The Fox in the Attic från 1961 inledde hans romancykel The Human Predicament, och fortsättningen kom med The Wooden Shepherdess 1973. Av en planerad tredje del publicerades tolv kapitel först drygt tjugo år senare. Att han gav ut bara fyra romaner under fyrtiofyra år skulle kunna tyda på att han inte var särskilt flitig vid skrivmaskinen. Så var det inte, tvärtom skrev han ihärdigt dag efter dag, år ut och år in, utan att någonsin slänga något. Hans manuskript och anteckningar finns numera i The Lilly Library, Bloomington, Indiana, en hekatomb av papper. Föreliggande studie grundar sig på djupdykningar i det arkivet, och på forskning i hans korrespondens med londonförlaget Chatto & Windus, som nu förvaras i universitetsbiblioteket i Reading. Hughes’ historiska romanserie The Human Predicament utspelar sig i fyra länder under mellankrigstiden: England,Tyskland, USA och Marocko. Enbart de tyska kapitlen behandlas i denna studie som intresserar sig för deras faktiska bakgrund, särskilt de två episoder som de båda romanerna kulminerar i: Hitlers misslyckade Putsch i München den 8-9 november 1923, och De långa knivarnas natt kring 30 juni 1934 då ledarna för SA mördades. Hughes listade kortfattat en del av sina källor, till vetgiriga läsares fromma, men långt ifrån alla. Här har den förteckningen utökats väsentligt. I fjorton kapitel detaljgranskas femton av hans källor: familjen von Aretin i Bayern som han var avlägset släkt med; Goronwy Rees, en av hans walesiska vänner; preussaren Ernst von Salomon; en viss kapten Götz som skymtar i den tidiga nazimens utkant; August Kubizek som var Hitlers ungdomsvän i Linz och Wien; tre medlemmar av münchenfamiljen Hanfstaengl; den engelske journalisten Sir Philip Gibbs; de tre historikerna John Wheeler-Bennett, Elizabeth Wiskemann och William Manchester; samt tre som var aktivt inblandade i det historiska skeendet i Tyskland under dessa år: Walter Schellenberg, Kurt G. W. Ludecke, och Otto Strasser. Avhandlingens femtonde kapitel handlar om Hughes och den tyska bokmarknaden, och det sextonde om hans planer för fortsatta delar i serien, och om de få avsnitt av fortsättningen som gavs ut posthumt 1995. En exkurs i slutsummeringen berör Hughes’ försök att skapa en övertygande romanfigur av Hitler, och det kritiska gensvar hans ansträngningar väckte. Avhandlingens berättartekniska övervägandena har dragit nytta av några narratologiska begrepp hos Gérard Genette, via Shlomith Rimmon-Kenan. Richard Hughes’ dotter Penelope Minney har generöst gett avhandlingsförfattaren lov att citera fritt ur den otryckta litterära kvarlåtenskapen, ett tillstånd som tacksamt utnyttjats.