Epidemiology of stroke in an urban population - aspects of time, place and person

Detta är en avhandling från Department of Clinical Sciences, Lund University

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Epidemiologi är den vetenskap som studerar sjukdomars förekomst och spridning och hur detta varierar över tiden, mellan geografiska områden och mellan grupper av individer definierade i olika termer. I Malmö finns det mycket goda möjligheter att göra epidemiologiska studier av slaganfall (stroke). Dels finns ett register som följt strokeinsjuknandet sedan 1989. Dels har Sverige en tillförlitlig och utförlig befolkningsstatistik som ger oss goda möjligheter att beskriva risken att insjukna i olika befolkningsgrupper. Syftet med denna avhandling har varit att utforska slaganfallssjukdomen i relation till när man insjuknar (årstids- och veckodagsvariation), var man bor och vem man är i termer av civilstånd och födelseland. För många sjukdomar kan insjuknandet vara högre eller lägre beroende på årstid och veckodag. Tidigare studier av insjuknande i slaganfall har visat motstridiga resultat. Några studier har rapporterat att risken för stroke är högre på vintern, medan andra har funnit att risken är högst på hösten eller våren. Vid en genomgång av alla nya fall i Malmö mellan 1989-1999 (7129 fall), kunde vi inte se några säkra skillnader i risken att insjukna under olika årstider. Inte heller skilde sig strokeinsjuknandet mellan olika veckodagar. Däremot såg vi att dödligheten efter insjuknandet var högre bland patienter som insjuknat under vintern. Anledningen till att dödligheten är större under vintern är oklar. Bland de möjliga orsakerna kan nämnas att andra sjukdomar oftare skulle kunna komplicera förloppet under vintern, eller att slaganfallen skulle kunna vara svårare under vintern (Paper I). Många studier har visat att ensamstående (ogifta, frånskilda eller änkor/änklingar) har högre dödlighet än de som är gifta. Den ökade dödligheten tycks innefatta många olika dödsorsaker. Huruvida risken att insjukna i stroke är olika i dessa grupper är endast lite studerat och ingen har tidigare studerat om risken för stroke är ökad de första åren efter skilsmässa eller makes död. Genom att inhämta uppgifter från Folk och Bostadsräkningen 1990 kunde vi studera risken att drabbas av stroke i relation till civilstånd. Vi kunde också studera om skilsmässa eller makes död efterföljdes av en ökad risk för stroke. Vi fann att frånskilda män och kvinnor hade en ökad risk, liksom änkor/änklingar. Män som aldrig gift sig hade ingen ökad risk. Vi såg också att skilsmässa eller makes död ledde till en ökad risk under de närmast följande åren. (Paper II). Det finns flera möjliga orsakerna till att frånskilda och änklingar har högre risk. Bland annat kan man tänka sig att skilsmässa eller makes död är en stark stressfaktor som kan öka risken för stroke. En annan möjlighet är att livsstilen hos ensamstående ser annorlunda ut, med mer rökning, mindre fysisk aktivitet etc. Fler studier behövs för att utforska orsakerna till det ökade strokeinsjuknandet. I Malmös befolkning finns stora invandrargrupper. Tack vare den goda befolkningsstatistik som finns i Sverige kan befolkningen beskrivas utifrån födelseland, något som utnyttjades i nästa arbete. Malmös befolkning indelades i invånare födda i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Tyskland, fd Jugoslavien, fd Sovjetunionen, Chile, Polen, fd Tjeckoslovakien, Rumänien, Ungern och Kina/Vietnam dvs. de stora invandrargrupperna i Malmö, 1990. Risken att insjukna studerades från 1990 till 2001. Individer födda i Ungern och fd Jugoslavien hade ökad risk för ischemiska stroke (blodpropp i hjärnans kärl), personer från fd Sovjet och Kina/Vietnam hade ökad risk för intracerebral blödning (hjärnblödning), medan finska invandrare hade ökad risk för subaraknoidal blödning (hjärnhinneblöd- ning). Invånare från Rumänien hade en lägre risk för stroke än infödda svenskar. Resultaten visar att det finns betydande skillnader mellan olika invandrargrupper. Skillnaderna kan återspegla riskfaktorer och beteenden som förvärvats i hemlandet, men de kan också återspegla det faktum att invandrare utgör selekterade grupper som av olika skäl tagit ett beslut att flytta till ett annat land. Det är tänkbart att dessa grupper i vissa fall är sjukare eller friskare än befolkningen i hemlandet och i det nya landet (Paper III). Tidigare studier i Malmö har visat att risken att insjukna i stroke eller hjärtinfarkt skiljer sig betydligt mellan olika bostadsområden i Malmö. Risken att insjukna är högst i områden med lägre socioekonomisk nivå, dvs i områden med låg sysselsättningsgrad, högt socialbidragsberoende, hög omflyttning och hög andel invandrare. Huruvida den högre risken att insjukna i stroke också motsvaras av en sämre prognos bland de drabbade har inte studerats tidigare. I det fjärde delarbetet studerades dödligheten bland slaganfallspatienter från olika bostadsområden. I studien, som innefattade 7680 patienter med stroke under perioden 1989-2000, fann vi att dödligheten var störst bland patienter som kom från sämre bemedlade områden. Skillnaderna kunde ses för dödligheten under de första 28 dagarna efter insjuknandet, under första året efter insjuknandet och för dödligheten fram till 31 december, 2001. Det var framför allt på längre sikt (1 år eller mer) och bland patienter under 75 år som skillnaderna var statistiskt säkerställda. Att prognosen är sämre bland patienter från sämre bemedlade områden skulle kunna bero på att dessa individer får svårare slaganfall, men det finns flera alternativa förklaringar. En möjlighet är att dessa patienter röker i större utsträckning och de har svarare att ta sig till information om hälsofrämjande livsstil eller att följa den blodtrycksbehandlingen som de ordinerats av sina läkare. Sammanfattningsvis har avhandlingen visat att det finns betydande skillnader i risken att insjukna i stroke mellan individer från olika länder. Likaså skiljer sig risken mellan gifta, ogifta, frånskilda och änkor/änklingar. Prognosen efter ett slaganfallsinsjuknande är sämre bland patienter från mindre bemedlade områden och bland dem som drabbats under vintermånaderna. Däremot har vi inte funnit stöd för hypotesen att risken att insjukna skulle skilja sig mellan olika årstider eller veckodagar.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)