Macroeconomic Studies on Fiscal Policy and Real Exchange Rates

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Denna avhandling innehåller fyra empiriska makroekonomiska uppsatser och dessa kan kortfattat summeras som följer. I den första uppsatsen används såväl deskriptiv statistik som regressionsanalys och jag undersöker om förändringar i real växelkurs och/eller penningutbud före och under fiskala kontraktioner påverkar det makroekonomiska utfallet. Den deskriptiva analysen består av tre steg. Först definieras fiskal kontraktion. Sedan så definieras kontraktioner som ’succéer’, ’partiella succéer’ samt ’misslyckanden’. Till sist konfronteras de tre kategorierna av kontraktioner med data beträffande förändringar i real växelkurs och penningutbud före och under kontraktionerna och jag utvärderar om det finns några statistiskt säkerställda mönster. Jag finner att föregående reala deprecieringar är signifikant större för kontraktioner som ger positiva makroekonomiska effekter. I den ekonometriska analysen så estimeras en strukturell konsumtionsfunktion. Till denna läggs dummy variabler till för kontraktionsperioder och jag finner att tillväxt i privat konsumtion är högre under kontraktionsperioder som föregåtts av reala deprecieringar jämfört med perioder som föregåtts av reala apprecieringar. I den andra uppsatsen undersöks om tillväxt i privat konsumtion är högre (lägre) under perioder av fiskala kontraktioner (expansioner). Jag använder en strukturell konsumtionsfunktion som kontrollerar för de direkta effekterna av t.ex. finanspolitik och fokuserar på förväntningseffekter av kraftfulla fiskala åtgärder. I motsats till ett antal fallstudier visar resultaten från vår panel studie att tillväxten i privat konsumtion är lägre under fiskala kontraktionsperioder. Jag studerar också känsligheten i resultaten genom att analysera effekterna av kontraktionernas komposition, storlek samt föregående nivå och tillväxt i skuldkvot. Ingen av dessa faktorer har dock någon betydelse för resultaten. I den tredje uppsatsen så estimeras en s.k. common trends modell med amerikanska federala skatter och utgifter. Jag finner att de två variablerna är kointegrerade och därför drivs common trends modellen av en permanent och en transitorisk chock. Den permanenta chocken tolkas att häröra från strukturella politiska beslut medan den transitoriska chocken tolkas häröra från konjunkturcykelfluktuationer. De permanenta och transitoriska chockerna sammanförs sedan med demokratiska och republikanska presidentperioder. Jag finner att republikaner är ansvariga för majoriteten av besluten att minska den offentliga sektorns storlek – speciellt under första halvan av presidentperioden – samt att demokrater har suttit vid makten då majoriteten av de positiva konjunkturcykelchockerna inträffat. In den fjärde uppsatsen undersöks den relativa betydelsen av permanenta och transitoriska chocker för att förklara förändringar i den reala växelkursen mellan Japan och Sverige. Teoretiska modeller förutsäger att transitoriska chocker är viktiga både på kort och medellång sikt p g a ofullständig konkurrens och prisstelheter. Tidigare empiriska studier som studerat den relativa betydelsen av transitoriska chocker har kommit fram till mycket olika resultat. Jag finner att den reala växelkursen mellan Japan och Sverige är icke-stationär. Vidare använder jag en teoretisk modell och estimerar en common trends modell med real växelkurs och totalfaktorproduktivitet. Dessa variabler är kointegrerade så modellen drivs av två permanenta och en transitorisk chock. Genom att använda faktumet att Sverige är ett litet land så identifieras de två permanenta chockerna att vara produktivitetschocker för Japan och Sverige. Resultaten visar att endast en liten del (7.2% som högst) av variationerna i real växelkurs förklaras av transitoriska chocker. Alltså, produktivitetschocker dominerar bilden.