Först när vi får ansikten: Ett flerkulturellt samtal om feminism, etik och teologi

Sammanfattning: Jag genomför i min avhandling en etisk analys av texter av tre samtida feministiska teologer: Chung Hyun Kyung, Sydkorea, Katie G. Cannon, USA och Mary C. Grey, Storbritannien. Genom valet av dessa tre teologer, verksamma i olika kulturella kontexter, iscensätter jag vad som kan kallas ett flerkulturellt samtal, där jag själv ingår som en part. I samtalet framträder bl a asiatiska kvinnors reflektion över lidande och smärta, svarta amerikanska kvinnors moraliska handlande under rasism och diskriminering samt feministisk kritik mot delar av den västerländska upplysningstraditionen. Förutom svensk (teologisk-)etisk metod och teori knyter jag an till teorier av Donna J. Haraway, Iris M. Young samt Seyla Benhabib. Min analys av författarnas texter utgår från begreppen förtryck, subjekt/moralisk agent, etisk kunskap och visioner. Därigenom fokuseras människors möjligheter att handla under förtryck. I analysen studerar jag såväl teorier bakom de fyra begreppen hos författarna Chung, Cannon och Grey, som konkreta beskrivningar av förtryck och vem det handlande subjektet är. Frågor som också uppmärksammas är vilken etisk kunskap en förtryckt människa behöver för att handla samt vilken betydelse visioner om ett förändrat samhälle har. Jag tecknar en idéhistorisk bakgrund till två omdiskuterade begrepp inom feministisk teori, ”kvinnors erfarenhet/er” och ”epistemologiskt privilegium”, och utvecklar diskussion kring dem, bl a terminologiskt. Den övergripande feministiska teoridiskussion jag utvecklar strävar i riktning mot en mångkulturellt öppen feminism. Bland resultaten av min etiska analys kan märkas att även om de tre författarna beskriver förtryck på påtagligt olika sätt utifrån sina konkreta kontexter, så centreras deras beskrivningar kring att förtryck utövas genom ojämlika relationer – såväl personligt, som nationellt, internationellt som i människors relationer till naturen. Vidare hävdar Chung, Cannon och Grey att den som är förtryckt genom att bjuda förtryck motstånd erövar sin värdighet och utmanar en rådande ojämlikhet ifråga om makt i relationer. Därigenom kan förtryckta öka sin frihet och sitt handlingsutrymme, vilket förtryck å sin sida ständigt tenderar att reducera. I texterna beskrivs upprepat hur skillnader som kön, hudfärg, ekonomisk samhällsställning och sexuell läggning används för att tillskriva människor mindre värde och reducera deras rättigheter. För dem som vill stå emot förtryck är visioner om en annan framtid och värden, andra än de som förbinds med status quo, oundgängliga. Olika samhälleliga gemenskaper beskrivs som bärare av sådana alternativa värden. De tre teologerna förankrar på olika sätt sin etik i nyare utformningar av kristen tro, som öppet söker sig mot människor som omfattar andra religioner eller livsåskådningar. I avhandlingens avslutande kapitel diskuterar jag bl a hur etiken i de studerade texterna är såväl kontextuellt präglad som har allmängiltiga drag. Vidare skissar jag hur ett sätt att förstå rättvisa som processer som strävar efter att ställa till rätta det som var orätt, s k restorativ rättvisa, är adekvat i förhållande till kvinnors problem utifrån de studerade texterna. Avhandlingen bär titeln Först när vi får ansikten - ett flerkulturellt samtal om feminism, etik och teologi. Titeln syftar på att det är först då samhälleliga erfarenheter som tystats blir hörda och tagna på allvar genom en intensiv lyssnande uppmäksamhet, som ett fördjupat etiskt, demokratiskt och teologiskt samtal kan bli verklighet. De studerade texterna berättar om erfarenheter av lidande, kamp, motstånd och hopp, tillika med en djup glädje över och respekt inför det egna livet och andras liv.