En moral för hela världen? : en analys av Hans Küngs Projekt Weltethos

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Avhandlingen analyserar den schweiziske teologen Hans Küng och hans arbete med att utforma en universell moral. Enligt Küng kan världsreligionerna ligga till grund för en moral som kan sträcka sig över alla ideologiska, kulturella och religiösa gränser. Denna moral, som vilar på världsreligionerna, kan sedan ligga till grund för världspolitiken och garantera att relationerna mellan stater blir fredliga. Küngs projekt spänner över storheterna religion, moral och politik och relationerna mellan dem; relationen mellan religioner, relationen mellan religion och moral och relationen mellan religion och politik. Analysen i avhandlingen utgår ifrån de tre relationerna i Küngs arbete och de teser som projektet vilar på i förhållande till dessa. Spetsformuleringarna av teserna är inte utformade av Küng, utan de formuleras av mig utifrån mina studier av Küngs arbete. Den första relationen, relationen mellan religioner, analyseras utifrån tesen: - Det finns grundläggande likheter mellan de olika världsreligionerna. Dessa likheter framträder när religionerna går i dialog med andra religioner och självkritiskt relaterar sig till det ekumeniska och allmänmänskliga kriteriet humanum. Den andra relationen, relationen mellan religion och moral, analyseras utifrån tesen: - Moral och religion har vuxit fram i ett ömsesidigt förhållande, har därmed ett gemensamt ursprung och är därför beroende av varandra. Religionen kan med bas i det absoluta erbjuda moralen en ovillkorlig förankring. I förlängningen av detta utgör religion länken mellan moralens teori och praktik. Den tredje relationen, relationen mellan religion och politik, analyseras utifrån tesen: - Internationella relationer kan vila på en universell moral, som i sin tur kan garantera världsfreden. Denna universella moral vilar på världsreligionerna, som därmed kan lösa upp det säkerhetsdilemma som uppstår på grund av att det inte finns någon erkänd överordnad makt i internationell politik. Vid sidan om analysen utifrån de tre relationerna är frågan om Küngs förhållande till mångfald central i avhandlingen. Küngs ambition att bygga upp en enhet och entydighet kring en universell moral gör att han måste hantera den moraliska mångfalden så att den inte utgör ett problem för och potentiellt hot mot den moraliska enheten. Min slutsats är att Küngs ansträngningar att förena enhet och mångfald leder till att enhetssträvandena ges företräde, så att mångfalden inom och mellan religionerna i vårt postmoderna samhälle inte erkänns.