Growth and Business Cycles -Swedish Manufacturing Industry 1952-2001

Sammanfattning: Denna studie betonar att de mekanismer, som skapar tillväxt, inte nödvändigtvis är universella utan kan skilja sig åt mellan olika områden, beroende på vad som produceras och vilken teknik som används. Avhandlingen hävdar inledningsvis att ekonomisk tillväxt är den viktigaste enskilda faktor som påverkar individers inkomstnivå och att ökad produktivitet i sin tur är grundläggande för ökad tillväxttakt. Även om det står klart för flertalet forskare på området att långsiktigt ökad produktion per capita endast kan förklaras genom teknisk förändring och ökad kunskap som motverkar effekterna av avtagande avkastning, svävar vi ännu i okunskap om hur dessa mekanismer verkar. Tidigare forskning saknar i allmänhet analyser byggda på disaggregerade data. De flesta undersökningar av motsvarande period har utförts på nationell nivå med olika metoder för tillväxtbokföring och regressioner. Genom att fokusera undersökningen på olika industrisektorer med olika produktionsmetoder kan möjliga skilda mekanismer bakom den totala faktorproduktiviteten klarläggas, vilket också gör det möjligt att analysera produktivitetstillväxten i svensk industri på ett nytt sätt. En unik uppsättning data for perioden 1952-2001 utnyttjas i en särskiljd analys av arbetsintensiv, kapitalintensiv och kunskapsintensiv industri. Avhandlingen behandlar långsiktig produktivitetstillväxt och konjunkturer samt samspelet mellan dem i svensk tillverkningsindustri 1952-2001. Vi hävdar att TFP-tillväxten under denna period löpt i tre faser. Den första fasen 1952-1975 uppvisade en stark TFP-tillväxt, medan tillväxten i TFP därefter föll till låga nivåer som bestod fram till 1992. Under den sista fasen 1992-2001 återhämtade sig TFP-tillväxten emellertid påtagligt. I stort sammanföll brytpunkterna i TFP-tillväxten med grundläggande förändringar i den ekonomiska regimen i Sverige. Efter 1975 upplöstes gradvis den svenska modellen och 1992 övergavs den tidigare politiken med fast växelkurs. Varje tillväxtfas utmärktes alltså av olika politisk-ekonomiska villkor och av olika regleringar av arbetsmarknad och kapitalmarknad. Ett syfte med denna avhandling är att analysera huruvida olika politiska regimer hade olika påverkan inom de olika branscherna på alternativkostnaden för att investera i olika tillväxtmekanismer. Särskilt uppmärksammas huruvida förändringar i alternativ-kostnaden påverkade forskningen inriktad på olika områden och teknologier. Analysen med hjälp av en VAR-modell innebär att orsakerna till långsiktig produktivitetstillväxt och till konjunkturer behandlas som åtskilda men ömsesidigt beroende faktorer. Vi visar att användningen av relevant ekonomisk teori, representativ data och avancerad ekonometri gör det möjligt att testa en uppsättning teoretiska antaganden om tillväxten. Därigenom visar vi vilken viktig roll alternativkostnaden hade för att allokera investeringar mellan olika sätt att ackumulera kunskap. Eftersom tillgångar är knappa, sker investeringar i en form av kunskapsackumulation på bekostnad av investeringar i en annan form av kunskapsökning vilket i sin tur har implikationer för konjunkturcykeln. Genom att förena hypoteser om hur olika politiska regimer påverkar alternativkostnaderna för investeringar i olika tillväxtmekanismer med en empirisk analys av tillväxtförloppet, skapas nya insikter i produktivitetsnedgången från mitten av 1970-talet liksom i uppsvinget från det tidiga 1990-talet.