The Organization of R&D - Sourcing Strategy, Financing and Relation to Trade

Detta är en avhandling från Department of Economics, Lund Universtiy

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish På lång sikt drivs ekonomisk tillväxt av teknisk utveckling. Det är genom att kunna producera mer och bättre produkter givet samma insatsfaktorer som bruttonationalprodukten (BNP) växer i det långa loppet. Men vad är det då som genererar teknisk utveckling? Jo, satsningar på forskning och utveckling (FoU). Dock är det så att resultaten från FoU – ny kunskap och ny teknik – kan spridas i ekonomin utan kostnad vilket gör det svårt för det företag som har utfört forskningen att få den avkastning på forskningen som det behöver. Detta leder till att det utförs mindre forskning i ekonomin än vad som är optimalt för samhället. På grund av denna underinvestering finns det en lång tradition av offentligt stöd till FoU. Denna avhandling behandlar olika aspekter av organisationen av FoU för att öka förståelsen för hur det offentliga stödet kan utformas för att i slutändan stimulera ekonomisk tillväxt på lång sikt. Kapitel 2 undersöker en gammal forskningsfråga gällande om stora eller små företag har fördelar i utförandet av FoU. I dessa undersökningar brukar man mäta storlek med antal anställda eller omsättning. Detta kapitel utvidgar frågan genom att studera om ett företags utgifter för forskning och utveckling påverkas olika av förändringar i försäljning på exportmarknaden jämfört med hemmamarknaden. I linje med tidigare resultat hittar vi att FoU ökar proportionellt med total försäljning. Men bland tillverkningsföretag är det en starkare koppling mellan FoU-utgifter och export än med försäljning på hemmamarknaden. För tjänsteföretag är försäljning på export- respektive hemmamarknaden lika viktiga som bestämningsfaktorer för mängden FoU. Resultaten stämmer med hypotesen om att det är lättare för tillverkningsföretag att skilja produktionen från FoU och därmed kan spara in på transportkostnader. Generellt visar resultaten på vikten av öppenhet för att stimulera FoU i en liten ekonomi, speciellt bland tillverkningsföretag. Kapitel 3 studerar om den FoU som ett företag har utfört själv (intern FoU) och den FoU som företaget har utlokaliserat (extern FoU) ger olika effekter på företagets produktivitet. Resultaten i kapitlet ger visst stöd för hypotesen om komplementaritet mellan intern och extern FoU på så sätt att avkastningen på extern FoU blir större ju mer intern FoU ett företag utför. Resultaten ger också visst stöd för att de anställdas utbildningsnivå påverkar företagets förmåga att ta till sig och använda den forskning som utförts i extern regi. Dock visar resultaten också på att extern FoU ger en negativ effekt på produktiviteten vilket kan förklaras antingen med att användandet av extern FoU är något som företag gör när det går dåligt eller att de bara gör det ibland och därmed inte har lämpliga rutiner och den kunskap som behövs för att utnyttja externa resurser på bästa sätt. Kapitel 4 undersöker om produktivitetseffekterna varierar beroende på om det är den privata eller den offentliga sektorn som finansierar forskningen. Kapitlet undersöker bara produktivitetseffekter från FoU som utförs i den privata sektorn men tittar både på direkta skillnader för den utförande industrin och på skillnader i spridningseffekter – om det blir olika produktivitetseffekter för en industri av total privatfinansierad FoU och total offentligt finansierad FoU som utförs i andra industrier i landet. Resultaten visar på vikten av privat finansierad forskning för produktiviteten medan offentligt finansierad forskning verkar ha en negativ effekt. Det kan därmed vara så att den offentliga sektorn är dålig på att välja ut projekt att finansiera eller att den privata sektorn inte bryr sig lika mycket om hur den använder de offentliga medlen jämfört med de privata. Men det skulle också kunna vara så att de offentliga medlen är riktade mot projekt som tar längre tid att generera positiva effekter eller att det finns andra mål med den offentliga finansieringen än att öka industrins produktivitet, som t.ex. att förbättra sjukvård eller att uppnå mer forskningssamarbeten som kan gynna spridningen av teknik och därmed produktiviteten för hela ekonomin.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)