Corporate Environmental Management - Managing (in) a New Practice Area

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Under 1990-talet ändrades miljöarbete i företag dramatiskt. Från att ha varit huvudsakligen fokuserad på lagstiftningens krav och tekniska lösningar för utsläpp och avfall, tog miljöarbete (d.v.s., "corporate environmental management", eller CEM) till sig nya strategiska och organisatoriska dimensioner runt om i världen. "Det gröna företaget" blev ett begrepp för denna trend. Men vad låg bakom detta "grönande"? Samhällsvetare av alla slag erbjöd sina förklaringar. De flesta brister i sin hantering av frågan om just varför miljöarbetets organisatoriska aspekter blir som de blir i specifika företag, d.v.s., varför tar CEM som ett praxisområde den lokala formen den tar, och vad är innebörden för ledningen? Med hjälp av Karl Weicks sensemaking-perspektiv diskuterar denna avhandling CEM i termer av hur miljöarbetare i företag skapar sin egen identitet, social verklighet, kunskap, mening och språk – i en organisatorisk miljö präglad av politik och konkurrens för knappa resurser. En 6-årig utredning av CEM inom Ericsson-koncernen analyseras för att generera teorier som förklarar framväxten av CEM där på ett detaljerat, jordnära sätt. Analysen leder till utvecklingen av en process-modell – "The Green Squeeze" (Den Gröna Knipan) – för att belysa och förklara framväxten av CEM i omständigheter märkta av oklarhet (tvetydighet) och ett ständigt ifrågasättande av CEM:s roll och legitimitet bland andra anställda. I studien kämpar miljöarbetare kontinuerligt i sin sensemaking med dilemmat att behöva legitimera CEM i konventionella affärstermer, trots att miljöproblem i grunden inte är ekonomiska i sin karaktär. De satsar stort personligt intresse och engagemang i denna kamp. Så länge tvetydighet och bestridenhet om CEM kvarstår (och under förutsättning att resurser fortfarande görs tillgängliga för CEM-verksamhet), så fortlöper denna process. Detta resulterar i ett praxisområde av ökande elaboration där konstruerade tankeobjekt, språk, narrativ, organisatoriska lösningar och handling huvudsakligen fokuseras på legitimering av CEM och upprätthållande/försvar av CEM-praktikernas identitet. I ett forskningsområde där ingående organisationsstudier ännu är relativt ovanliga, kommer denna avhandling med bidrag av potentiellt intresse för både praktiker och forskare. I ett praktiskt ljus finns mycket material att fundera på i samband med problem och fallgropar för utveckling av miljöarbete. För forskare kan denna avhandling vara en nyttig källa för forskningsförfarande som använder sensemaking-begreppet för att undersöka organisatorisk förändring och innovation.