Outcome Assessment in Lumbar Spine Surgery

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Hur man värderar resultat av kirurgisk behandling av ländryggens degenerativa åkommor är ett stort, komplext och delvis kontroversiellt ämne. Denna avhandling studerar resultatvärdering med olika metoder och instrument, huvudsakligen baserat på resultat från det nationella svenska ländryggskirurgiregistret. Arbete I. Inventering av befintliga instrument i litteraturen avseende hälsorelaterad livskvalitet vid ryggsjukdom. Nittiotvå frågeinstrument kunde identifieras, mer än hälften publicerade för första gången under de senaste 10 åren. Internationell enighet om lämpliga utvärderingsinstrument behövs, inte ytterligare nykonstruerade utvärderingsinstrument. Arbete II. Validering av data från svenska ryggregisterprotokollet. Test-retest analys av 119 patienter, 63 av dessa fyllde i det preoperativa protokollet två gånger och 59 andra patienter fyllde i det ett år postoperativa protokollet två gånger. Reliabilitetsanalyser gjordes relaterade till tidsintervallet mellan första och andra ifyllande. Reliabiliteten minskade om intervallet översteg 3 veckor i den preoperativa gruppen och 9 veckor i den postoperativa gruppen. Protokollet har förmåga att dokumentera resultatförändringar efter kirurgi. Arbete III. Smärtmätning på VAS-skala före och efter kirurgisk behandling och korrelation mellan olika former att mäta smärtlindring utfördes på 755 konsekutiva patienter. Smärtprofilerna klart särskilda mellan de olika sjukdomsdiagnoserna, snabb regress postoperativt för medelvärden för VAS-smärta såväl avseende rygg- som bensmärta. Signifikanta korrelationer mellan patienttillfredsställelse av kirurgi och andra ?smärtfacit? såsom upplevd förändring i smärta, VAS-smärta vid uppföljning samt analgeticakonsumtion. Arbete IV. Livskvalitetsmätning med SF-36 på 451 patienter planerade för ländryggskirurgisk åtgärd. Normativa data för dessa sjukdomsgrupper etablerades och visade mycket låga värden på SF-36 profilerna jämfört med friska människor i samma ålderskategori, inte bara beträffande fysiska utan även psykiska domäner. Likaså visade den aktuella sjukdomsgruppen sämre livskvalitet än patienter med fibromyalgi, rheumatoid artrit, migrän och ytterligare några andra sjukdomar. Ett stort basmaterial som norm för framtida studier har presenterats. Arbete V. SF-36 såsom resultatutvärderande instrument efter ryggkirurgi evaluerades. Trehundrafemtioen patienter fyllde i SF-36 formuläret preoperativt och 1 år postoperativt. Korrelation mellan SF-36 domäner och andra resultatparametrar studerades. Stark korrelation mellan minskad kroppslig smärta i SF-36 och minskad smärta på VAS-skalan sågs, likaså korrelerade fysisk funktion starkt till förbättring i gångfunktionen. En clusteranalys kunde skilja patienter med förmåga till emotionell adaption från patienter med mera dysfunktionellt beteende, förstnämnda gruppen med låga fysiska och ganska normala mentala domäner, sistnämnda gruppen med uttalad reduktion i båda aspekterna. Postoperativt förbättrades båda patientkategorierna i stort sett i samma omfattning. Arbete VI. Möjligheten att jämföra SF-36 profiler i två olika patientmaterial i olika länder med samma diagnos studerades. Nittio patienter i en FDA-studie av amerikanska patienter opererade för spinal stenos med en ny operationsteknik, indirekt dekompression i lokalanestesi, jämfördes med 90 ålders- och könsmatchade patienter, opererade för spinal stenos vid ortopediska kliniken i Lund på konventionellt vis med dekompressionsoperation. Livskvalitetsprofilerna matchades till nationsspecifika ålders- och könsnormerade data. Patientselektionen inte likartad i grupperna men möjligheten att med gemensamma resultatparametrar kunna jämföra olika patientmaterial påvisades och kommer att kunna användas i framtiden. Sammanfattningsvis har denna avhandling skapat referensbanker för framtida studier av ländryggskirurgi och presenterat en analys av olika resultatutvärderingsparametrar och deras inbördes relation.