Manegen är krattad Om flickors och kvinnors företagsamhet i hästrelaterade verksamheter

Sammanfattning: Den här avhandlingen handlar om betydelsen av företagsamhet och ledarskap med utgångspunkt från stallmiljö. Syftet är att undersöka stallet som en möjlig ledarskap- och entreprenörsskola och även undersöka hur stallmiljön kan utmana könsstereotyper i relation till ledarskap och entreprenörskap. Det ger samtidigt en ökad kunskap om företagsamhet och företagande inom svensk hästverksamhet. Med utgångspunkt i stallet och hästrelaterad verksamhet är studiens forskningsfrågor: Hur "görs" ledarskap och entreprenörskap? På vilket sätt uttrycker de sina handlingar i förhållande till stereotyper om kvinnor och män? Hur "görs" kön i relation till ledarskap och entreprenörskap? Vilken roll har strukturer? Mina teoretiska verktyg vilar på betydelser av entreprenörskap som en process som är relationell och social. Genom mitt intresse i att tolka och analysera hur entreprenöriella processer skapar sociala förändringar, bidrar den här forskningen till forskningsområdet ”entreprenörskap som social förändring”. Metateoretiskthar jag ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där jag intresserat mig för vilka ideal, normer och värderingar flickorna och kvinnorna har att förhålla sig till och hur de skapar och orienterar sig själva. Till min analys har jag använt genusteori och diskursiva perspektiv. I avhandlingen finns en grundidé att stallet erbjuder en diskursiv praktik som påverkar flickor som ung i deras identitetsprocess. Samtidigt får flickorna utöva makt och inflytande över hästar och andra ungdomar i stallet genom sin kompetens och position. Den materialiserade effekten i deras identitetsprocess visas genom deras uppfattning om personlig kompetens hos dem själva. Dessa processer studeras i den här avhandlingen i andra miljöer. Speciellt fokus ligger på processen som entreprenörer i hästverksamhet. Det empiriska materialet består av flera kompletterande delstudier: 1) Sex livsberättelser från vuxna kvinnor som hade tillbringat mycket tid i stallet, där berättelsen fokuserade på ungdomstiden; 2) en etnografisk inspirerad studie där jag följde en grupp flickor (6 st) som tillbringade en stor del av sin fritid i stallet. 3) uppföljande intervjuer med samma flickor ett år och fyra år senare, där den senare uppföljningen hade fokus både på beskrivningar från deras historier i stallet och i situationer utanför stallet; 4) kartläggning av företag och företagsledare i hästrelaterade företag i Sverige, 5) enkätundersökning till ett urval av de kartlagda företagarna; 6) 13 nutida huvudsakligen populärvetenskapliga texter om företagande i branschen; samt 7) intervjuer med åtta entreprenörer (utvalda bland de som besvarat enkäten) för att kunna undersöka deras upplevelser av att vara företagare i hästbranschen och huruvida stallet påverkat deras företagande. Den sammantagna diskussionen resulterade i tre teman; företagsamhet, ledarskap och företagande. Under dessa teman visade jag hur ledarskap och entreprenörskap ”görs” i hästrelaterade verksamheter och diskuterar vidare hur deras agerande och uppfattningar utmanar könsstereotypa föreställningar om kvinnor och män. Samtidigt tolkade jag hur kön ”görs och betydelser strukturer. Resultatet visar hur de i stallmiljö tagit del av en kulturell praktik som domineras av kvinnor som utför både könskodade kvinnliga och manliga sysslor, som får betydelse för deras upplevelse som driftig och kompetent. Hästens utmanande karaktär tvingar in dem att inta en subjektsposition där de utövar ett ledarskap som upplevs genom sitt utövande som en naturlig färdighet. Genom sina erfarenheter känner de sig rustad att inte stå emot utanförkulturens krav på förväntningar av kön och kan hitta en kollektiv ”annorlundahet” som tar avstånd från yta och traditionell femininet. De premierar handlingskraft och mod. Det empiriska materialet visar därigenom att det är möjligt att både vara entreprenöriell och ledare fast på flickors och kvinnors vis utan att låta sig fixeras. Ett dilemma är att även om de själva skapar sig ett handlingsutrymme så kan detta hindra dem att se gemensamma hinder som inbegriper kvinnor i allmänhet. Trots att de agerar annorlunda, kan de inte helt frigöra sig från att de starka strukturer som utgör hinder för kvinnors möjligheter till avancemang. Det kan dessutom i sin ihärdighet få orimliga krav på sig och lägga för stor vikt vid sitt eget ansvar när de inte ser gemensamma strukturer. Ändå är deras driv och genusutrymme ett exempel på ett förminskande av de rådande normerna, och att deras kraft visar på en potential att förändra ett samhälle. För att det ska ge genomslag i samhällelig mening behövs en kritisk massa där den här avhandlingen kan representera ett exempel på en genusexperimentell miljö som resulterat i entreprenöriella handlingar.