Women, smoking and myocardial infarction

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Syftet med denna avhandling har varit att försöka avslöja omständigheter och faktorer som hänger samman med att kvinnor fortsätter respektive slutar att röka och att bidra med kunskaper om vilka rökare som är mest sårbara när det gäller risken för att drabbas av hjärtinfarkt. I den officiella sjuk- och dödsorsaksstatistiken framgår det att risken för hjärtinfarkt minskar bland män och kvinnor, både i Sverige och andra industriländer. Eftersom bruket av tobak har minskat skulle man kunna tro att det finns ett samband mellan den sjunkande risken för hjärtinfarkt och samhällets satsningar på att minska tobaksbruket. Under motsvarande tid har risken för lungcancer ökat, inte minst bland yngre kvinnor, och det finns därför anledning att undersöka om den sjunkande risken för hjärtinfarkt gäller för både yngre och äldre kvinnor. I det första delarbetet som handlar om risken för hjärtinfarkt i Malmö från 1986 till 2002 framgår det att infarktrisken successivt gått ner de senaste tjugo åren bland män och äldre kvinnor. Denna positiva trend gäller inte för kvinnor under 65 år, i den gruppen är risken oförändrad. Den mest troliga förklaringen till detta är den höga andelen rökare i den här åldersgruppen. Många studier har dokumenterat rökningens samband med hjärtinfarkt. Dessa studier bygger på en jämförelse av incidensen av hjärtinfarkt, dvs andelen som under en viss tidsperiod insjuknar i hjärtinfarkt, bland rökare och icke-rökare. Rökarna drabbas i större utsträckning än icke-rökarna men många rökare klarar sig. Varför en del rökare är mer sårbara än andra har varit syftet med det andra delarbetet. I detta, som bygger på en uppföljning av de 10 619 kvinnorna som kom till hälsoundersökningen 1977-91 på avdelningen för förebyggande medicin i Malmö, är slutsatsen att många av hjärtinfarkterna bland rökare orsakas av högt blodtryck, höga blodfetter, övervikt och diabetes och att kombinationen av rökning och dessa andra riskfaktorer, främst högt blodtryck leder till en extra riskökning. Risken för hjärtinfarkt varierar i Malmö mycket mellan olika bostadsområden. För att kunna arbeta med förebyggande insatser behövs det mer information om vad detta kan bero på. Delarbete tre, som bygger på de 17 319 kvinnorna som deltar i den sk Kost&Cancer studien i Malmö, har haft som syfte att studera i vilken utsträckning dessa skillnader i hjärtinfarkt beror på rökning och vilken utsträckning bruket av tobak i ett bostadsområde samvarierar med områdets socioekonomiska omständigheter. Slutsatsen är att bruket av tobak, framförallt bland yngre kvinnor, starkt hänger samman med områdets socioekonomiska karaktär, i områden med sämst förutsättningar röker man mest och här har man också flest fall av hjärtinfarkt. Den här typen av studier är av värde för att kunna rikta samhällets preventiva insatser. Risken för biverkningar i samband med medicinsk och kirurgisk behandling diskuteras ofta. Det är däremot ovanligt att man kommenterar detta i samband med förebyggande insatser. I det fjärde delarbetet handlar det om och hur vikt och blodtryck förändras i samband med att man slutar röka. I studien ingår 3 931 kvinnor som deltog i hälsoundersökningen på avdelningen för förebyggande medicin och som i genomsnitt 9 år senare ställde upp som deltagare i Kost&Cancer studien. Trehundra åttio åtta av de ursprungligen 1550 rökarna hade då slutat röka. Rökarn, som från början vägde 2-2.5 kg mindre än icke-rökarna, gick i genomsnitt upp 3.2 kg, de som slutade 7.6 och icke-rökarna 3.7 kg. Att sluta röka var förenat med en måttliga ökning av både det systoliska och diastoliska blodtrycket och det var fler av dem som slutade röka som vid uppföljningen hade högt blodtryck. Det femte delarbetet handlar om former för uppföljning och utvärdering av de många olika förebyggande insatser som görs på det tobakspreventiva området. Rökvanornas utveckling följs och kommenteras i de undersökningar som görs av Folkhälsoinstitutet. Men vem det är som trots dessa preventiva insatser fortsätter att röka och vem som slutar har rönt liten uppmärksamhet. Detta har varit syftet med delarbete fem, som igen bygger på de drygt 17 000 kvinnor från Malmös olika bostadsområden som deltar i den sk Kost&Cancer studien. Slutsatsen är att de som slutade röka oftare var gifta kvinnor med lång utbildning, stressfri arbetsmiljö och bra ekonomi, kvinnor som i mindre utsträckning exponeras för passiv rökning och som tycker att de mår bra. Och omvänt gäller att i grupper med sämst socioekonomiska och psykosociala omständigheter och i grupper som exponeras för passiv rökning där fortsatte kvinnorna att röka.