Informationsteknik och organisatorisk förändring - Teknik, organisation och produktivitet i svensk banksektor 1975-2003

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Syftet med avhandlingen är att analysera den tekniska och organisatoriska ut¬vecklingen inom svensk banksektor under perioden 1975-2003 samt att se hur för¬ändringar i dessa två variabler påverkat produktivitetsutvecklingen. Utgångspunkten för analysen av den tekniska och organisatoriska förändringen är att det föreligger ett komplementärt förhållande mellan informationsteknikens utveckling och förändringen av organiseringen av arbetet i bankerna från en tayloristisk till en post-tayloristisk organisationsmodell. Analysen av den informationstekniska utvecklingen i banksektorn visar på en övergång från stordatorsystem till klient/server-nätverk. Förändringen är dock inte kontinuerlig utan tre tydliga investeringsvågor har identifierats. Den första vågen, 1972-1980, innebar att verksamheten rationaliserades genom introduktionen av on-lineuppkopplade kassaterminalsystem. Under den andra vågen, 1985-1989, genomfördes dels investeringar i nya kassaterminalsystem, vilka gjorde en mängd olika funktioner tillgängliga för de anställda, dels omfattande satsningar på självbetjäning genom installationen av uttagsautomater och introduktionen av telefonbanker. Den tredje vågen, 1995-1999, medförde både en ökning av tillgången på information för de anställda genom övergången till klient/server-system och en fördjupad satsning på självbetjäning via introduktionen av Internetbanker. I analysen av den organisatoriska utvecklingen slås det fast att det inte sker någon utarmning av arbetsuppgifterna i samband med den första investeringsvågen. Orsaken är att det sker en organisatorisk motreaktion mot den rutinisering av arbetsuppgifterna som de on-lineuppkopplade kassaterminalssystemen gav upphov till. Istället sker det en kontinuerlig ökning av kvalificeringsgraden hos de anställda i den svenska banksektorn under hela den studerade perioden samtidigt som organisationsstrukturen blir allt plattare. De organisatoriska utvecklingstendenserna förstärktes dessutom i slutet av 1990-talet genom en ökad specialisering hos arbetskraften, bl.a. beroende på en ökad efterfrågan på avancerade finansiella tjänster och överföringen av rutinärenden på kunderna själva i samband med introduktionen av Internetbankerna. Produktiviteten i den finansiella sektorn är erkänt svår att mäta. Därför konstrueras tre olika mått på arbetsproduktiviteten. Två av dessa mäter den tekniska effektivitetens utveckling, medan det tredje mäter förändringar i den ekonomiska effektiviteten. De två olika typerna av mått uppvisar en divergerande utveckling. Under perioden 1975-1985 minskar den tekniska effektiviteten samtidigt som den ekonomiska ökar, vilket framför allt tillskrivs de omfattande regleringar som styr bankernas verksamhet under den aktuella perioden. Under perioden 1985-1990 indikerar samtliga mått en årlig ökning av produktiviteten, medan utvecklingen under den följande perioden, 1990-1995, är mycket svårtolkad p.g.a. bankkrisen. Under den avslutande perioden, 1995-2002, ökar den tekniska effektiviteten snabbt, medan den ekonomiska utvecklas negativt. Avhandlingen innehåller dessutom en ingående beskrivning av de institutionella, marknadsmässiga och strukturella förändringarna på finansmarknaderna under den studerade perioden.