Improved Interpretation of Myocardial Perfusion Images by Artificial Neural Networks

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Tolkning av medicinska bilder kan vara svår och påverkar i hög grad det fortsatta handläggandet av patienten. De viktigaste förutsättningarna för ett bra tolkningsresultat är förutom läkarens erfarenhet, som byggs upp genom att tolka många bilder, även kvaliteten på bilderna. Under det senaste decenniet har bilddiagnostiken utvecklats snabbt. Digitaliseringen av bilden med fler och effektivare bildskapande maskiner har gjort att antalet undersökningar ökat numerärt men också att kvaliteten på bilderna förbättrats. Antalet tolkande experter har dock inte ökat och kommer inte heller att öka i varje fall inte i samma takt som den tekniska utvecklingen. Det borde således vara klokt och till och med nödvändigt att utveckla hjälpmedel och beslutsstöd. Min avhandling består av fyra delarbeten. I delarbete I undersöks hur beslutstödets tillförlitlighet påverkas av faktorer som exempelvis storleken på träningsdatabasen, vilka spårämnen som används samt om skillnaderna mellan könen har någon betydelse. Resultaten från arbete I visar att det är av underordnad betydelse om databasen endast består patienter av samma kön. En uppdelning i specifika databaser beroende på vilket spårämne som använts verkar inte vara nödvändigt och en stor blandad databas kan till och med vara bättre än små specifika databaser. I delarbete II undersöker vi nyttan av beslutstöd i relation till tolkarens kliniska erfarenhet. Man kan här se att mindre erfarna läkare har mest nytta av beslutstödet. I delarbete III visar vi att man kan använda beslutsstöd för att förbättra kvaliteten på databaserna som därefter ska ingå i beslutsstödet. I delarbete IV undersöker vi åter nyttan av beslutsstöd. Denna gång studerar vi nyttan av beslutsstödet när de mindre erfarna läkarna måste avgöra om en patient kan skickas hem eller bör genomgå en viloundersökning efter stressundersökningen. Detta beslut kan vara svårt att fatta om man inte har så stor erfarenhet av myokardscinigrafi men med hjälp av beslutstödet kunde man ta dessa beslut utan att göra misstaget att avstå från en stressundersökning när en sådan behövdes. Sammanfattningsvis visar våra resultat att beslutsstöd är tillförlitligt och särskilt användbart för de mindre erfarna läkarna. Resultaten i denna avhandling är inte specifika för myokardscintigrafiundersökningar utan kan tillämpas när man utvecklar och använder beslutsstöd även till andra typer av medicinska bilder. Behovet av hjälpmedel vid tolkning av medicinska bilder kommer att öka med den snabba utveckling som sker inom många av de bildgivande teknikerna.