Economic growth, energy consumption and CO2 emissions in Sweden 1800-2000

Detta är en avhandling från Almqvist & Wiksell International

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Avhandlingen undersöker sambanden mellan ekonomisk tillväxt, energianvändning och koldioxidutsläpp i den svenska ekonomin 1800-2000. Genomgripande omvandlingar av teknologier har ägt rum i Sverige under de senaste två hundra åren, vilket har lett till högre inkomster, bättre kvalitet på produkter och en förändrad sammansättning på BNP. Jordbrukssamhället har gett vika för industrisamhället och under senare decennier har den postidustriella fasen inletts. Energisystemen har förändrats från traditionella energislag, som ved och muskelkraft, till moderna energibärare, som kol, olja och elektricitet, vilket har påverkat koldioxidutsläppen i ekonomin. Inte bara energisystemen har genomgått grundläggande förändringar; det har även skogsbruket gjort. Skogen kan fungera antingen som källa eller som sänka för koldioxid beroende på om timmervolymerna i skogen ökar eller minskar. Ett framträdande resultat i avhandlingen är en långsiktig nedgång i energiintensititen. Faktorer som kan förklara detta är strukturell förändring i ekonomin, teknisk förändring och förändrad energibärarsammansättning. För att analysera de relativa betydelserna av dessa faktorer används standardberäkningar, relativa priser och energikvalitetsfaktorer. Analyserna visar att teknisk förändring spelat störst roll för den långsiktiga nedgången i energiintensiteten. Strukturell förändring på sektorsnivå har tenderat att öka energiintensiteten och energibärarnas kvalitet verkar inte ha haft någon betydelse för energiintensitetens utveckling. Däremot förefaller energikvaliteten ha påverkat tillväxttakten i ekonomin. Koldioxidintensiteten, när enbart utsläpp från fossila bränslen räknas, visar ett mönster av ett upp och nedvänt U. Den viktigaste faktorn för att förklara denna koldioxidintensitet är energibärarsammansättningen, eftersom koldioxidemissionerna skiljer sig kraftigt åt mellan energislagen. För att förstå koldioxidintensiteten är det därför väsentligt att analysera övergångar i energibärarsammansättningen. Min analys föreslår att det sker en förskjutning i betoningen av de tre olika slags kostnader som är involverade i energianvändningen över tiden: inköpskostnaden, hanteringskostnaden och miljökostnaden. Beräkningarna av utsläpp och upptag av koldioxid från de svenska skogarna visar att dessa varit av en storleksordning väl i klass med utsläppen från fossila bränslen. Visserligen förändras inte de totala utsläppen över hela perioden 1800-2000 så mycket om skogen räknades med, men periodiseringen förändras och likaså koldioxidintensiteterna. Dessutom föreslog min analys av skogsbruket att vedkonsumtion inte nödvändigtvis ska betraktas som en orsak till koldioxidutsläpp från skogen, eftersom efterfrågan på tunna timmerdimensioner bidrog till ett rationellt skogsbruk, som så småningom vände avskogningen till återbeskogning.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)