Commercialization done differently : How Swedish university incubators facilitate the formation of knowledge-intensive entrepreneurial firms

Sammanfattning: Den här avhandlingen, i monografiformat, undersöker universitetsinkubatorernas roll i skapandet av kunskapsintensiva (KIE) företag i Sverige. Det ovanliga institutionella regelverk för hur man kommersialiserar forskningsresultat i Sverige gör ämnet intressant. ”Commercialization done differently” syftar till hur universitetsinkubatorer agerar i den svenska institutionella kontexten. Den skiljer sig från andra institutionella kontexter genom att den enskilde forskaren äger det egna forskningsresultatet och har därför kontroll över vad som sker med det. Detta skiljer sig från vad som är vanligt i andra länder där istället universitetet står som ägare. Universitetsinkubatorer kan premiera utvecklingen av KIE-företag i denna institutionella kontext. I min forskning använder jag mig av en “mixed-methods approach”, bestående av både en explorativ fallstudie, överlevnadsanalys och linjära regressioner. På så sätt triangulerar jag mina forskningsresultat och använder mig av kvalitativa intervjuer, policydokument och liknande dokumentation såväl som en stor nationell databas från den svenska innovationsmyndigheten VINNOVA, som innehåller 3400 projekt och 37 inkubatorer. Min forskning leder fram till tre huvudsakliga resultat som är relevanta för att förstå hur universitet interagerar med samhället. Det första forskningsresultatet relaterar till hur chefer och mellanchefer på universitetsinkubatorer tolkar forskares roll som företagsgrundare. För även om cheferna anser att forskare är långsamma och inte så intresserade av att själva starta företag eller ofta är fast i sina tekniska lösningar så ser de också forskarnas idéer som viktiga och de med störst marknadspotential. Universitetsinkubatorerna har utvecklat ett antal sätt för att kunna möta de utmaningar forskare som företagsgrundare innebär. Alla dessa sätt syftar till att antingen starta ett företag ändå eller att sälja idén vidare. Mina kvantitativa forskningsresultat stödjer chefernas syn på forskare som långsamma och mindre framgångsrika grundare. Dock indikerar mina resultat också att om inkubatorn har fler projekt med forskare som grundare så ökar det chanserna och hastigheten i inkubationsprocessen för andra typer av grundare att nå fram till ett färdigt KIE företag. Jag undersöker hur inkubatorerna presterar genom att särskilja universitetsinkubatorer utifrån dess ägarsammansättning. Om de är ägda av universiteten genom dess holdingbolag förefaller de ha högre kostnader per startat 10 KIE företag. Delvis beror detta på att de har fler projekt med forskare som grundare. Om inkubatorerna däremot drivs i kommunal regi blir kostnaderna per KIE företag lägre om de hjälper fler forskarföretag att starta. Även om universitetsägda inkubatorer tenderar att ha högre kostnader per KIE företag tyder mina kvalitativa forskningsresultat på att forskaridéer betraktas som de med högst ekonomisk potential. Avslutningsvis sammanställer jag mina resultat och slutsatser genom att föreslå en processmodell för hur universitetsinkubatorer kan skapa förutsättningar för nya KIE företag i den svenska institutionella kontexten.