Moral Hazard and Insurance: Optimality, Risk and Preferences

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Försäkringsmarknader präglas generellt av informationsproblem av olika slag. I denna avhandling studeras ett specifikt sådant problem: moral hazard. Detta innebär att den försäkrade kan vidta försiktighetsåtgärder för att minska sannolikheten för att drabbas av en olycka, men att försäkringsbolaget inte säkert kan urskilja storleken på dessa försiktighetsåtgärder. Vi får därför en lösning som från den försäkrades sida är icke-optimal, då han inte kan erbjudas full försäkring, vilket han normalt vill ha. Avhandlingen består av tre olika delar. Den första studerar fallet där informationen är perfekt, det vill säga där nivån på försiktighetsåtgärder är möjlig att verifiera för försäkringsbolaget. Genom att förenkla tidigare modeller identifierar vi två inneboende svagheter i dessa. Dels går det inte att uppfylla villkoren för att prisjämvikt ska kunna erhållas, dels är risknivå och nytta positivt korrelerade. Det senare resultatet innebär att vi kan höja risken i ekonomin och samtidigt höja försäkringstagarens nytta, vilket inte är intuitivt eftersom dessa antas ogilla risk I den andra delen av avhandlingen införs antagandet att nivån på försiktighetsåtgärder inte kan verifieras av försäkringsbolaget. Detta medför många svårigheter, både tolkningsmässigt och beräkningsmässigt. Vi visar att våra antaganden förenklar beräkningen, och att det är möjligt, givet vissa ytterligare antaganden, att finna optimala och unika lösningar till problemet. Detta resultat förenklar vidare analyser inom området. I den sista delen inför vi antagandet att risknivån påverkar sannolikheten för en olycka. Detta antagande innebär att det är dyrare att förhindra en stor potentiell olycka (översvämning) än en liten (cykelstöld). Med detta enkla antagande kan vi visa att båda problemen som uppstår med den ursprungliga modellen försvinner. Det går alltså nu att uppfylla villkoren för en prisjämvikt under rimliga antaganden, och förhållandet mellan risk och nytta ändras så att en högre risk alltid är sämre än en låg risk för försäkringstagaren, allt annat lika.