Hemmet som arena för äldres rehabilitering

Sammanfattning: Avhandlingens övergripande syfte var att studera multidisciplinära teams, äldre personers och familjemedlemmars erfarenheter av hemrehabilitering. Avhandlingen baseras på fyra studier (I-IV). Alla studierna har en kvalitativa beskrivande design. Datamaterialet utgjordes av fokusgruppsintervjuer med personal arbetande i team i kommunal hälso- och sjukvård (I), intervjuer med äldre personer, över 65 år, som vårdats på sjukhuset och därefter fortsatt rehabilitering i hemmet (II,III,IV), samt familjemedlemmar involverade i de äldres rehabilitering (II).Studie I visade på betydelsen av att möta äldres individuella behov och att arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt i avsikt att ge en hjälp som inte innebär att ta över handlingar från den äldre. Väsentligt var att i teamet reflektera över hur man agerar utifrån den egna professionen för att kunna utveckla ett rehabiliterande förhållningssätt i det dagliga arbetet. I resultatet framkom att teamen uppfattade hemrehabilitering som positiv för de äldre, men mindre lämpligt om de äldre var svårt sjuka och de kände sig otrygga i sitt hem. Respekt för de äldres integritet i deras hem och att göra de närstående delaktiga i rehabiliteringen betonades. Resultatet visade på att för att kunna utveckla samarbetet i teamet finns behov av att diskutera varje professions ansvarsområde och klargöra gränser mellan varandras ansvarområden. Behovet av att tillföra psykosocial kompetens i teamet framhölls för att möta de äldres behov. I studie II framkom att de äldre upplevde rehabiliteringen vara en balansgång i att känna av vad kroppen orkar med för dagen och vad som är realistiskt att uppnå för att känna välbefinnande. Tryggheten i att ha någon i familjen nära sig i hemmet var oumbärligt för att våga utföra träning och vardagliga aktiviteter. Resultatet visar på de äldres upplevelse av otillfredsställelse med att vara beroende av andra. Familjemedlemmar var engagerade i de äldres rehabilitering genom att finnas till hands, hjälpa till och vara stödjande, vilket var en självklar handling men också utmanande i att kunna hjälpa på rätt sätt. Bristande information om hjälpmedels funktion och användning skapade frustration. Resultatet visar att både de äldre och deras familjemedlemmar ser hemmiljön bidra till att underlätta rehabilitering. Det som försvårar är när gränsen för det egna hemmet inskränkts i och med att och personal ofta gick "in och ut" i det egna hemmet.Studie III visar på ett flertal faktorer i de äldres vardag och i det omgivande samhället som inverkat underlättande eller hindrande på aktiviteter och delaktighet vid hemrehabilitering. Resultatet beskrivs utifrån Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) i 19 kategorier i domänen omgivningsfaktorer. Som underlättande faktorer framträder bl.a. tillgång till hjälpmedel, en fysisk miljö tillgänglig för aktiviteter samt att få stöd från närstående, vänner och personal i hälso- och sjukvård och omsorg. I resultatet framkom betydelsen av ett empatiskt förhållningssätt när personal möter den äldre personen i dennes hem. Resultatet indikerar att hemrehabilitering inte till fullo tillgodoser äldres behov av rehabilitering. I studie IV framkommer personliga faktorer som inre styrka, motivation, engagemang och tålamod för att nå positiva resultat i en rehabilitering som sträcker sig över flera år. Rehabilitering beskrivs i fysiska och psykiska faser som övergick i att hantera en fysisk funktionsnedsättning med svårigheter att gå i dagligt liv. Resultatet visar på betydelsen av adekvat information, vikten av socialt stöd och tillgänglighet till hälso- och sjukvårdspersonal under rehabiliteringsprocessen.Avhandlingen bidrar till en ökad kunskap om hur multidisciplinära team, äldre personer och familjemedlemmar upplever rehabilitering i hemmiljö. Nyttan med avhandlingen kan medföra att hemrehabilitering som vårdform kan bli föremål för diskussioner om hur det utformas och organiseras för att på bästa sätt stödja de äldre och närstående med utgångspunkt från de äldres och närståendes erfarenheter och upplevelser. Detta kan ses gagna deltagarna på individnivå men även för utveckling inom yrkesprofessionen. Avhandlingen har även visat på möjligheten att implementera ICF i rehabiliterande omvårdnad.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)