Nätjournalistik - En explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter

Sammanfattning: Internet har under de senaste tio åren växt från marginalföreteelse till ett populärt och mycket använt medium. Många företeelser och tjänster tar steget över till Internet och bland dessa finns även journalistik. I fokus för denna avhandling står förändringsprocesser för journalistikens villkor, ideal och normer när nyhetsjournalistiken bedrivs på?Internet studerade utifrån de digitala mediernas karaktärsdrag interaktivitet, konvergens och kontinuerlig publicering. De sajter som undersökts är aftonbladet.se, expressen.se, dn.se samt svd.se.

Kommunikationen i traditionella nyhetsmedier har varit en överföring eller monolog från producenthåll. Interaktiviteten innebär att andra former av kommunikation möjliggörs och att andra kan komma till tals.

Den konvergens som undersöks i avhandlingen innebär att tidigare separerade medieformer såsom, ljud, text och rörlig bild nu kan användas inom ramen för samma distributionskanal. Kontinuerlig publicering innebär att en sajt kan uppdateras när som helst istället för, i regel, en gång per dygn i papperstidningen, en gång per timme i radio och några gånger om dagen i TV. Därmed finns möjligheten till ett ständigt och utbytbart flöde av information.

Dessa tre fenomen utgör kärnan i det som i den engelskspråkiga litteraturen kallas för online journalism eller digital journalism. Det begrepp som jag föreslår som svensk motsvarighet är nätjournalistik.

Forskningsområdet nätjournalistik är ett relativt oprövat fält inom MKV vilket har fått till följd att undersökningen varit explorativ och experimentell metodologiskt. Den generella metoden har varit en innehållsanalys baserad på ett ickesannolikhetsurval kombinerad med angreppssätt från fallstudier.

Interaktivitet och konvergens är två aspekter hos digitala medier som fått mycket uppmärksamhet och stora förhoppningar är knutna till att detta skall revolutionerna både journalistiken som sådan och det offentliga samtalet i för demokrati gynnsam riktning. Undersökningen visar att det finns interaktivitet på sajterna men då den förekommer så är det nästan uteslutande i form av hyperlänkar och möjlighet att e-posta artikelförfattaren. Den enda systematiskt återkommande möjlighet publiken har att uttrycka sina uppfattningar offentligt i anslutning till nyhetsmaterial är kommentarsfunktionen hos svd.se. Denna möjlighet utnyttjas i relativt hög grad av publiken men det får inga synbara effekter i termer av respons från sändaren trots att publiken i vissa fall kritiserar innehållet i nyheterna.

Konvergerande element är nästan helt frånvarande i undersökningen. Aftonbladet.se som är den sajt med flest förekommande konvergerande inslag har det i 5 procent av det totala antalet nyheter.

Fast det finns möjligheter att ha ett helt annat innehåll på sajter jämfört med analoga medier så kännetecknas innehållet i undersökningen av den är textbaserad och att det är överföring av information från producent till mottagare som är det dominerande kommunikationsmönstret.

Kontinuerlig publicering innebär att det inte finns någon på förhand given slutpunkt eller sändningstid för innehållet. Detta har undersökts på två sätt i avhandlingen. Det första sättet är att se hur artiklar organiseras i relation till varandra på första sidan under en nyhetsdag. Det andra sättet är att se hur innehållet i nyheter förändras över tid.

Resultaten av den första undersökningen i kontinuerlig publicering visar att man blir exponerad för olika innehåll på sajterna beroende på när man går in på dessa. En hel del nyheter försvinner under dagen från förstasidan, även om de är en toppnyhet på morgonen. Sajterna påminner i detta fall mer om radions periodicitet än om sina modermedier papperstidningarna.

Genom möjligheten till kontinuerlig publicering har sajterna snabbat upp nyhetsprocessen och den kontinuerliga publiceringen verkar sätta högre tryck på att få ut nyheter snabbt. Därmed borde behovet av att göra förändringar i nyheter efter att de publicerats första gången öka vilket var fokus för den andra undersökningen om kontinuerlig publicering vilken bestod av 15 olika nyheter. Åtta olika återkommande indikatorer hittades i de 15 olika fallen: a) Nyheter uppdateras ofta, b) Nyheter uppdateras utan att det sägs, c) Upphovsmannen/kvinnan byts ut, d) Källor kommer och går, e) Betydelseändringar/förskjutningar, f) Nyheter försvinner eller placeras på sådana ställen där de inte går att hitta om man inte har bokmärke, g) Bilder och grafik läggs till/byts ut/tas bort och slutligen h) Information som utlovas kommer ej.

Innehållet i nyheter på nätet har ingen beständig form vilket innebär att nyheter troligen kommer att upplevas mer som en process snarare än som en färdig produkt vilket varit fallet med papperstidningarnas nyheter. I och med de många, upp till 20 stycken, och ibland motsägelsefulla versionerna syns insamling av och den journalistiska bearbetningen av materialet i högre utsträckning på nätet än i papperstidningar. Det innebär också att läsaren har större möjlighet att se delar av, men inte hela, gatekeepingprocessen.

Journalistiken är en auktoritet eftersom vi vänder oss till journalistiken för att få kännedom om händelser runt om i världen. Grundförutsättningen för journalistikens trovärdighet baseras på korrektheten i det den rapporterar. Genom att tidigare dolda steg som varit ?backstage? i den journalistiska processen, insamlings- och bearbetningsfasen i och med Internet verkar bli mer synliga eller ?frontstage? exponeras också de fel och brister i journalistikens insamlings- och bearbetningsfas som tidigare har varit backstage. Detta leder till att det blir väldigt svårt att över tid trovärdigt argumentera för ?journalistik som spegling av verklighet? från producenthåll. Detta torde innebära en omdefiniering av och/eller en livlig diskussion om vad journalistik är.