John Rufus and the World Vision of Anti-Chalcedonian Culture

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Det finns skSl att betrakta kyrkomstet i Chalcedon 451 som det historiskt mest betydelsefulla av de sju sŒ kallade ÒekumeniskaÓ kyrkomsterna. Vid Chalcedon hade fastslagits en kristologisk definition dSr Kristus bekSndes vara konstituerad av en fsrening av tvŒ naturer. Redan innan konciliet hade hunnit avslutats uppstod emellertid i det sstra imperiet en konflikt som skulle fŒ omfattande kyrkliga och politiska efterverkningar. MotstŒndarna mot konciliet (ofta benSmnda med den fsga rSttvisande termen ÒmonofysiterÓ) sŒg genast i beslutet kopplingen till den tvŒnaturslSra som hade avvisats genom fsrdsmandet av Nestorios vid kyrkomstet Efesos 431. Fsrankrade i den alexandrinska kristologiska tradition fsrkastade de besluten i Chalcedon som heretiska. Ett sekel av smsesidiga fsrdsmanden och misslyckade unionsfsrdrag skulle till slut tvinga dem att gŒ sin egen vSg och bilda av rikskyrkan oberoende Smbetshierarkier, livskraftiga Sn i vŒra dagar. Bland de anti-chalcedonensiska fsrfattare som var verksamma under denna period mster Johannes Rufus, verksam i trakten av Gaza kring sekelskiftet 500. KSllorna om hans person och liv Sr fŒ och knapphSndiga. Dock finns tre verk bevarade av honom som Sr av betydelse fsr vŒr kunskap om det anti-chalcedonensiska motstŒndet: Petros Ibererns liv, Om den salige Theodosios hSdanfSrd och Plerophories. Dessa verk skrevs ursprungligen pŒ grekiska, men till eftervSrlden har dessa endast bevarats i syrisk sprŒkdrSkt. UtifrŒn Johannes Rufus texter kartlSggs de grundlSggande ideologiska drivkrafterna bakom motstŒndet mot Chalcedon. Genom dessa texter mster vi en kultur som identifierade sig sjSlv pŒ basis av ansprŒket att stŒ i direkt relation till de heliga fSderna i det fsrflutna. Det konstateras att denna kulturs ideal byggde pŒ dygder som var nSra sammankopplade med det tidiga egyptiska munkvSsendet och det ortodoxa arv som fsrvaltades av patriarkerna av Alexandria. Mot bakgrund av dessa ideal radikaliserar Johannes Rufus den asketiska id'n om en kosmologiska motsSttning mellan vSrlden och den gudomliga sfSren. VSrlden Sr tillhŒll fsr materiell orenhet, demoner och heretiker, och det Sr endast genom att bevara sig sjSlv frŒn att besmittas av denna orenhet som mSnniskan kan nŒ frSlsningen. I det stSndiga krig mellan gott och ont som genomsyrar hela kosmos trSder heliga mSn in i historien som Guds kSmpar mot demoners och heretikers ondskefulla anslag. Det Sr denna dualistiska kosmologi som utgsr en sSrskilt viktig fsrutsSttning fsr det starka motstŒndet mot Chalcedon i det sstra medelhavsomrŒdet under 4- och 500-talen. Avhandlingen visar att svaret pŒ frŒgan om vad som var de grundlSggande motiven bakom motstŒndet mot kyrkomstet i Chalcedon inte stŒr att finna i terminologiska konnotationer utan i hsgre grad i olika, kulturellt betingade sStt att betrakta relationen mellan Gud och vSrlden. UtifrŒn en kosmologi som starkt betonade den dualistiska motsSttningen mellan materien och de andliga sŒsom en motsSttning mellan gott och ont kunde Chalcedons hSvdande det mSnskliga elementet i Kristi person inte betraktas om annat Sn obegriplig.

  Denna avhandling är EVENTUELLT nedladdningsbar som PDF. Kolla denna länk för att se om den går att ladda ner.