Incidens och prevalens av icke-affektiva psykoser i Stockholms län : en registerstudie

Sammanfattning: Syfte: Att skatta incidens och prevalens av icke-affektiva psykoser inklusive subgruppen schizofreni i Stockholms län med hjälp av vårdregister, samt att undersöka förhållandet mel-lan psykiatrisk öppenvård och slutenvård för personer med icke-affektiv psykos. Metod: Data från psykiatrisk öppen- och slutenvård i Stockholms län har insamlats på lokal nivå och utgör Stockholm Non-Affective Psychoses-registry (SNAPS). Registret innehåller 13 561 individer registrerade med diagnos icke-affektiv psykos någon gång under åren 1997 – 2006. Förutom information om öppenvårdsbesök (åren 1997 – 2006) och slutenvårds-tillfällen (åren 1973 – 2006), innehåller registret information om psykiatriska diagnoser från båda vårdformerna. Incidens och prevalens baserat på både öppen- och slutenvårdsdata och incidens baserat på enbart slutenvårdsdata skattades för år 2005. Vidare skattades prevalensen över tid och för olika geografiska områden i Stockholms län för år 2005 Resultat: Då information från både öppen- och slutenvård användes, skattades incidensen för schizofreni till 28/100 000 invånare (åldersgrupp 18 – 34 år) och för icke-affektiv psykos till 72/100 000 invånare (åldersgrupp 18 – 44 år). Betydligt lägre incidenser noterades då enbart slutenvårdsdata användes (schizofreni 13⁄100 000 och icke-affektiv psykos 42/100 000). Ettårsprevalensen för schizofreni skattades till 0,37 % och för icke-affektiv psykos till 0,67 % (åldersgrupp 18 – 64 år). Det var stora geografiska skillnader i prevalens för icke-affektiv psykos inom Stockholms län (från 0,35 % till 1,32 %). Andelen personer som enbart haft kontakt med öppenvården under åren 1997 – 2006 skattades till 45 %, och då hänsyn till tidi-gare slutenvård togs, reducerades andelen till tjugofem procent. För prevalenta fall under år 2005, var andelen personer som endast återfanns i öppenvården 67 %. Slutsats: Vårdincidens och vårdprevalens av icke-affektiva psykoser kan beräknas med det vårdbaserade registret SNAPS. Vid skattning av psykosincidens och prevalens baserat på vårdregister efter millenniumskiftet, bör både öppenvård och slutenvårdsdata inkluderas, för att undvika allt för stor underskattning samt felklassificering av incidenta fall. Med tanke på utvecklingen inom den psykiatriska vården, med alltmer öppenvård istället för slutenvård, förväntas behovet av båda informationskällorna kvarstå men förutsätter diagnosregistrering inom båda vårdformerna. Detta har betydelse för både vårdplanering och forskning.