Women on the road : : Regendering Narratives of Mobility

Detta är en avhandling från Göteborgs Universitet/Karlskrona Tekniska Högskola

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Traditionellt sett är resande en maskulin aktivitet. I det här sammanhanget betyder det att resan för en euro-amerikansk man ses som en identitetsskapande process som formar honom som subjekt. Denna process förutsätter att kvinnan figurerar i marginalen, i det stereotypiska fallet som sexobjekt eller väntande hustru/moder. Genom att ersätta män med kvinnor i huvudrollerna undersöker Jessica Enevold i ett antal böcker och filmer vad som händer när kvinnor överger sin position i marginalen och beger sig ut på vägarna själva. Avhandlingsförfattaren undersöker hur dessa böcker och filmer, främst nordamerikanska från sent nittonhundratal (t.ex. Marilynne Robinsons Housekeeping 1980, Ridley Scotts Thelma & Louise 1991 och Erika Lopez Flaming Iguanas 1997) söker skriva om traditionella berättelser om "the road" och om kvinnors och mäns mobilitet som Jack Kerouacs On the Road (1957) genom att ersätta män med kvinnor i huvudrollerna. Vad händer, frågar Enevold, när kvinnor överger sin position i marginalen och beger sig ut på vägarna själva? Hur skriver författare in kvinnor i traditionen som mobila subjekt istället för objekt? Avhandlingen ligger i gränslandet mellan feministiska, litterära, sociologiska och kulturella studier. Enevold föreslår en rad begrepp och metaforer med vilka man skall kunna förstå resetraditionen och diskutera "women on the road" på ett nytt sätt, ur en feministisk synvinkel. Dessa begrepp tjänar till att könskoda rese- och rörlighetstraditionen och bidra med reviderade, genusmedvetna, bilder av mobila kvinnor i litteratur och film. Berättelser i vilka kvinnan överlever som kvinnligt mobilt subjekt beskrivs i avhandlingen ske i två faser av omskrivning av det gamla "road-manuset": en approprierande och en metafiktiv. Anmärkningsvärd för dessa berättelser är betydelsen av roadmovien Thelma & Louise (1991). Road-manuset skrivs om med hjälp av strategierna re-scripting, som innebär en kullkastning av polariseringen manligt/kvinnligt, samt de-scripting, som innebär ett slutligt anammande av "vägmödrar" som Thelma och Louise istället för manliga förebilder som förkastas och att kvinnans tillträde till vägen tas för självklar. Dessa nya strategier som uppstår i och med kvinnans intåg som rörligt subjekt måste ses som delar av en ny road-estetik. Denna nya estetik kan inte ses som ny om man enbart ser road-berättelserna ur ett genreperspektiv. Genus måste vara det förhärskande analysperspektivet för att road-estetiken i kvinnors road-berättelser ska kunna uppfattas som förändrad. Avhandlingen syntetiserar slutligen den könsomkodning som andragenerations-feministiska berättelser som Thelma and Louise har iscensatt med en tredjegenerations-feministisk sensibilitet som uppvisas i novellantologier som Jennie Goode's Drive (2000). Den här generationen kvinnliga resenärer visar en gång för alla att kvinnor inte längre är enbart modersfigurer som väntar där hemma, sexuella objekt i berättelsens utkant eller passagerare i bilens baksäte utan tekniskt kompetenta, mobiliserade, bemyndigade (empowered) och aktiva subjekt som styr sina egna öden. Avhandlingens titel: Women on the Road: Regendering Narratives of Mobility. (Kvinnor på väg: Om könsomkodningen av berättelser om mobilitet) Disputationen äger rum lördagen den 18 oktober 2003 kl. 13.15 Opponent: Professor Graham Huggan Rum 2304 A, Campus Gräsvik, Blekinge tekniska högskola

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)