Klassrummet som muntlig arena : att bygga och etablera ethos

Sammanfattning: Ett grundantagande för avhandlingen Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos är att en människa som med trovärdighet vill kunna verka som en demokratisk medborgare i olika kommunikationssituationer måste besitta kommunikativ kompetens. Följaktligen hänger demokrati och kommunikativ kompetens tätt samman. En viktig trovärdighetsfaktor i sammanhanget är ethos. Syftet med den här avhandlingen är att undersöka hur gymnasieungdomar bygger och etablerar ethos och hur de utvecklar sin kommunikativa kompetens. Den svenska gymnasieskolan är en (oftast) treårig utbildning och den mest intressanta fasen då elever bygger och etablerar ethos är i första årskursen, eftersom de då möts i en ny klass och därmed i en ny gruppkonstellation. Undersökningen är därför genomförd under elevernas första år i gymnasieskolan och det är en klass med 29 elever som är i fokus. Insamlingsmetoden är deltagande observation och kvalitativa intervjuer. Materialet består av fältanteckningar, video- och diktafoninspelningar samt skriftligt material som eleverna lämnat till läraren vid olika tillfällen. Det empiriska materialet analyseras i fyra kapitel: Muntlig framställning, Undervisning, Respons och responssituationen samt Övning och prov. Det är i första hand elevernas möjligheter att bygga och etablera ethos vid redovisningsformen muntlig framställning som har undersökts. Resultatet visar att byggandet och etablerandet av ethos ska ses som olika processer i klassrummet. Byggandet av ethos sker i den process som föregår ett framträdande och etablerandet sker i själva framträdandet inför klassen. Resultatet visar även att respons i olika former har stor betydelse för hur eleven bygger och etablerar ethos och att det är viktigt att läraren har tillgång till ett metaspråk om muntlig framställning för att kunna ge konstruktiv respons. Resultatet pekar dessutom på att iscensättning av övnings- och provsituationer, där muntlig framställning är uttrycksformen, påverkar elevers byggande och etablerande av ethos på olika sätt. I övningarna ses ethos som föränderligt, medan provet utlöser ett skolethos som kan beskrivas som stelt. Orsaken ligger främst i att eleverna i övningarna får prova på olika sätt att uttrycka ethos, medan eleven i provet förväntas uttrycka ett personligt ethos. Det är ovanligt att få öva på ett personligt ethos och resultatet i provsituationen blir ett skolethos som upplevs främmande för både talare och lyssnare i klassrummet. Slutligen kan det konstateras att det är i en undervisning där talare, lyssnare och innehåll får samma utrymme som det finns större möjligheter för elever att bygga och etablera trovärdiga ethos som ökar deras kommunikativa kompetens.