Experience and Expertise in Conference Interpreting An investigation of Swedish conference interpreters

Sammanfattning: Avhandlingen underso?ker tolkningsprocessen och tolkprodukten hos konferenstolkar med olika la?ng tolkerfarenhet. Detta go?rs utifra?n expertteorin (jmf Ericsson, Charness och Hoffman 2007) tilla?mpad pa? tolkning. Enligt expertteorin anva?nder mycket skickliga uto?vare, oberoende av fa?lt, samma typer av processer och strategier fo?r att na? den absoluta toppen inom sitt gebit. En viktig del av expertteorin a?r medveten eller avsiktlig o?vning (deliberate practice), en sa?rskild typ av o?vning som mycket skickliga uto?vare anva?nder sig av fo?r att fo?rba?ttra sin insats.Avhandlingen bygger pa? fyra olika studier om tva? olika grupper av deltagare. Deltagarna simultantolkar ett eller tva? tal fra?n engelska till svenska. Tva? grupper – en tva?rsnittsgrupp med nio deltagare pa? tre olika tolkerfarenhetsniva?er (ingen erfarenhet, kort erfarenhet och la?ng erfarenhet) samt en longitudinellgrupp med tre deltagare som spelats in vid tva? olika tillfa?llen med 15 a?rs mellanrum – analyserades utifra?n ba?de process och produkt data. Tolkprocessen studerades genom att analysera och kategorisera process problem, monitorering och tolkstrategier som tolkarna rapporterat om under retrospektion efter tolkning. Tolkprodukten analyserades genom holistiska bedo?mningsskalor, en fo?r fo?rsta?elighet och en fo?r niva?n pa? informationso?verfo?ring. Vidare genomfo?rdes ocksa? djupintervjuer med deltagarna i det longitudinella materialet. Syftet var att underso?ka hur de uppfattade medveten/avsiktlig o?vning och hur de sa?g pa? sin utveckling och o?vning av tolkfa?rdigheten. En viktig del av avhandlingen, fo?rutom resultaten, a?r utvecklingen av de holistiska bedo?mningsskalorna (utvecklade fra?n Carroll 1966) och utvecklingen av metoden i djupintervjustudien.Slutsatsen i avhandlingen a?r att det finns en ma?tbar skillnad i tolkfa?rdigheten mellan tolkar med liten eller ingen tolkerfarenhet och tolkar med la?ng tolkerfarenhet. Denna slutsats fick dock inte sto?d i det longitudinella (och intra-individuella) materialet. Skillnaderna mellan grupperna i tva?rsnittsmaterialet var ocksa? tydliga i processdata. Erfarna tolkar sto?ter pa? fa?rre process problem a?n tolkar med kortare erfarenhet. Det fanns ocksa? tydliga skillnader vad ga?ller fo?rekomsterna av monitorering (alltsa? kontroll av tolkprocessen och produktionen) mellan erfarna tolkar och o?vriga deltagare. Monitorering verkar vara en skiljelinje mellan erfarna och oerfarna tolkar, de erfarna tolkarna hade mer process kapacitet tillga?nglig fo?r att monitorera sig sja?lva. Detta sto?ddes ocksa? till viss del av djupintervjuerna, da?r deltagarna rapporterade hur de sta?ndigt utva?rderar sig sja?lva i syfte att fo?rba?ttra sin insats. Ett nyckelantagande som slogs fast i bo?rjan av projektet – na?mligen att erfarna tolkar skulle ha?vda i djupintervjuerna att de a?gnade mycket tid a?t att o?va fa?rdigheten – fick, till fo?rfattarens fo?rva?ning, inte sto?d. Tolkarna rapporterade om ma?nga o?vningslika aktiviteter, men ha?vdade samtidigt att de inte o?vade.Avhandlingen avslutas genom ett o?nskema?l om fler studier med fokus pa? medveten/avsiktlig o?vning bland tolkar. Dessutom fo?resla?r fo?rfattaren ocksa? att termen “experttolk” eller “expert” ska anva?ndas med stor fo?rsiktighet i forskningsstudier om just expertkunnande i tolkning. Fo?rfattaren efterlyser ocksa? en bredare diskussion om expertkunnande och medveten/avsiktlig o?vning.