Digitalisering av gymnasieskolans verksamhet: tillgång och användning : Digitalization of upper secondary school: access and use

Sammanfattning: Skolan är en del av samhället och den digitala utvecklingen ger upphov till både möjligheter och utmaningar för skolans verksamhet. Denna licentiatuppsats handlar om digitaliseringen av svensk gymnasieskola och tar sin utgångspunkt i en verksamhet där tillgången till digitala verktyg på flera sätt är tillgodosedd. Syftet med detta arbete att undersöka användningen av digitala verktyg för skolarbete, samt förutsättningar för denna användning, i en miljö med god tillgång till digitala teknologiska resurser och en utbyggd infrastruktur. Tre forskningsfrågor är i fokus: (1) Hur ser användningen av skoldatorer och mobiltelefoner ut för skolarbete, både inom och utanför skolan? (2) Vad är elevernas och lärarnas uppfattning om digitala verktyg och deras användbarhet för pedagogiska syften? och (3) Vilka funktioner har skolans lärplattform i lärares gemensamma lektionsplanering? Forskningen har bedrivits nära praktiken och datainsamlingen har genomförts på två 1:1 gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige. Elevenkäter, enskilda lärarintervjuer, grupputvärdering med lärare och loggning av lärares aktivitet på LMS:et har genomförts under åren 2013-2015. Arbetet utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och grundtankar är att lärandet är socialt och sker i interaktion med andra och omvärlden (Sutherland et al., 2009; Säljö, 2014). Delstudie 1 handlar om elevers användning av skoldatorn och den egna privata mobiltelefonen (Haglind, 2014c). Texten baseras på enkätundersökningar och fokusgruppintervjuer med elever genomförda på två 1:1 gymnasieskolor 2013. Delstudie 2 undersöker elevers uppfattningar om mobiltelefonen som ett verktyg för skolarbete. Texten baseras på en enkätundersökning genomförd 2014 (Ott, Haglind & Lindström, 2014). Delstudie 3 undersöker relationen mellan elevers tillgång och användning av digitala verktyg för skolarbete (Haglind, Godhe & Lindström, 2015) och delstudie 4 fokuserar på användningen av ett LMS under ett kollegialt samarbete samt hur detta samarbete har uppfattats (Haglind, 2015). Delstudie 3 bygger på material från fokusgruppintervjuer, två enkätundersökningar och lärarintervjuer. Delstudie 4 använder material från lärarintervjuer, muntlig grupputvärdering med lärare och loggad LMS-aktivitet. Resultaten i delstudierna visar att digitaliseringen av gymnasieskolan är en komplex fråga där flera faktorer spelar roll. Trots god tillgång till digitala verktyg i skolmiljön så är användningen relativt låg och det finns en skillnad mellan elever ifråga om både användning av och uppfattning om digitala verktyg i skolan. Vidare indikerar resultaten att eleverna på de högskoleförberedande programmen har en annan uppfattning om digitala verktyg som redskap för skolarbete än elever på yrkesförberedande program samt att elever därmed ges olika förutsättningar att bemästra IKT för att lära baserat på programinriktning. Resultaten visar att eleverna i hög uträckning tar med sig sina privata mobiltelefoner till skolan. En del elever använder dessa för skolarbete både i skolan och hemma, men majoriteten av eleverna gör det inte utan identifierar både hinder och begränsningar med att använda mobiltelefonen för skolarbete. Dessa resultat tyder på att mobiltelefonen inte utmanar de etablerade verktygen för skolarbete eftersom den inte i någon större utsträckning används för skolarbete. Men det finns elever som använder mobiltelefonen och datorn för att utföra olika typer av uppgifter. De använder till exempel mobiltelefonen för att översätta ord och kommunicera med sms och datorn för att exempelvis skriva texter och anteckna (Ott, Haglind & Lindström, 2014). Dessa resultat indikerar att en del elever använder de olika digitala verktygen för olika ändamål och att de på eget initiativ kan välja bland de tillgängliga digitala verktygen. Delstudie 4 visar att LMS får olika funktioner i lärares gemensamma undervisningsplanering. Förutom att vara en plats att dela och förvara material så visar studien att LMS skapar lärtillfällen för lärarna när de på egen hand ”bläddrar” igenom materialet för att se vilket material de kan använda sig av; det blir det ett tillfälle för reflektion över både sin egen och andras undervisning (Haglind, 2015). Generellt sett är tillgången till digitala verktyg hög i svensk gymnasieskola, men resultaten visar att det finns ett glapp mellan tillgång och användning. Det räcker därmed inte att undersöka tillgång utan andra faktorer såsom elever och lärares uppfattningar om digitala verktyg är viktiga att undersöka och förhålla sig till. Detta arbete visar också vikten av det kollegiala samarbetet och en central fråga här är vilka stödstrukturer som blir viktiga i den digitaliserade skolan. Avslutningsvis så betonas här att det behövs bedrivas vidare forskning om gymnasieskolans digitalisering, med fördel genom studier där den beprövade erfarenheten ges möjlighet att grundas i vetenskap.

  Denna avhandling är EVENTUELLT nedladdningsbar som PDF. Kolla denna länk för att se om den går att ladda ner.