Att våga flyga: Ett deltagarorienterat projekt om samtalets potential och förskolepersonals konstruktion av det professionella subjektet

Sammanfattning: Denna avhandling tillhör området professions- och skolutvecklingsforskning. Avhandlingen tar upp hur förskolepersonal konstruerar sig som professionella subjekt, dvs hur förskolepersonal skapar sitt professionella jag, sin identitet, utifrån individuella såväl som kollektiva erfarenheter. Avhandlingen tar också upp på vilket sätt reflekterande samtal bidrar till denna subjektskonstruktion. Metoden är deltagarorienterad forskning som i stora drag innebär att forskare och deltagare gemensamt och aktivt utvecklar kunskap som förväntas leda till någon form av handling. I projektet har tematiskt strukturerade djupintervjuer, dialogkonferenser och forskningscirkel ingått. Resultatet visar att deltagarna i projektet konstruerar sitt professionella subjekt utifrån sin sociala bakgrund, vilken kan definieras som arbetarklass och lägre medelklass. Att de är kvinnor som arbetar med ett utpräglat kvinnoyrke har också stor betydelse för hur de talar om sig själva, professionen och uppdraget. Deltagarna positionerar sig framförallt i förhållande till skolan, men positioneringar förekommer även inom förskolans fält. De förhåller sig till den offentliga och privata sfären och dominerande diskurser om pedagogik, omsorg, professionalitet och individualitet. Deltagarna reproducerar normer och värden som kan relateras till underordning. En dubbelhet i deltagarnas position kommer till utryck när de reflekterar kring makt och relationer till barn, föräldrar, skola och samhälle. Samtidigt som de ser sig själva som auktoriteter identifierar de sig med grupper som de uppfattar som underordnade. Utifrån det senare perspektivet kritiserar de rådande normer och auktoriteter i utbildningssystemet och i samhället. Projektet visar på en potential till förändring och på betydelsen av erkännande, hopp och meningsskapande. Samtalen bidrar till att ge nya perspektiv på den professionella och privata identiteten. De ger en möjlighet att nå förbi polariseringar och låsta positioner. Samtalen bidrar även till att ny kunskap bildas som utgör en grund för utveckling av förskoleverksamhetens innehåll och arbetsformer. Dessutom medverkar de till insikter om pedagogiska processer och den egna kapaciteten.