Alternative Lead Systems for Diagnostic Electrocardiography: Validation and Clinical Applicability

Detta är en avhandling från Department of Clinical Physiology, Lund University

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Standard-12-avlednings-EKG är fortfarande ett av de viktigaste och vanligaste redskapen för att diagnostisera hjärtsjukdom trots att ett flertal olika undersökningstekniker har utvecklats under åren. Vid standard-EKG används 10 elektroder, 6 på bröstkorgen och 4 distalt på armar och ben. Inom både industrin och akademin har många års arbete lagts ned på utveckling av de tolkningskriterier som används vid tolkning av ett “vilo”-standard-EKG och det är EKG-mönstren vid standard-EKG som lärs ut under läkarutbildningen I flera situationer är det dock inte optimalt att använda standard-EKG pga riklig förekomst av muskelstörningar, t ex vid registrering av EKG under en längre tid eller vid arbetsprov. I dessa situationer placeras arm- och benelektroderna vanligen proximalt, ofta på bröstet, och s.k. Mason-Likar (M-L) placering är vanligt förekommande. Standard¬elektrod¬placeringen kan också interferera med och därmed utgöra problem vid andra undersökningar, såsom ultraljudsundersök-ning av hjärtat. Ett alternativt EKG-system med färre elektroder och utan elektroder på armar och ben, som resulterar i ett 12-avlednings-EKG snarlikt standard-EKG vore värdefullt. Vid det s.k. EASI-systemet används endast 4 registrerings¬elektroder på lätt identifierbara punkter på bröstkorgen, från vilka samtliga 12 avledningar kan beräk-nas. EASI-systemet har utvärderats för vuxna i flera kliniska situatio-ner och befunnits vara väl användbart. Ett problem är att läkare som dagligen använder EKG i sitt kliniska arbete ofta inte är medvetna om de skillnader som finns mellan 12-avlednings-EKG registrerade från standard respektive alternativa elektrodpositioner och använder de kriterier som utvecklats för standard-EKG även när de tolkar EKG från alternativa avledningssystem. Detta kan leda till feltolkningar och få konsekvenser för de berörda patienterna. Eftersom distal placering av arm- och benelektroderna inte alltid är möjlig, skulle optimering av de proximala positionerna, för bättre överensstämmelse med standard-12-avlednings-EKG, vara av stort värde för förbättrad diagnostik. En version av det s.k. Lund (LU)-avledningssystemet har rapporterats stämma bättre överens med standard-EKG än vad M-L gör, avseende både den s.k. Q-vågsbredden och den s.k. elektriska axeln. För att nå en enhetlig konvention för EKG-registrering, i vila och under längre tid, måste en registrering ha ett EKG-utseende som är mycket likt det som erhålls från standard-EKG och störningskänslighet åtminstone motsvarande den hos M-L. Avhandlingens övergripande mål var 1) att ytterligare utvärdera EASI-systemet och därmed vinna mer kunskap om överensstämmel-sen mellan EASI-beräknat och standard-12-avlednings-EKG, samt 2) försöka optimera placeringen av proximalt placerade arm- och ben-elektroder. EASI-studier I studie I utvecklades åldersspecifika konstanta faktorer som används för att beräkna 12-avlednings-EKG från EASI-signalerna. Överensstämmelsen hos vågformationerna mellan samtidigt registrerade standard- och EASI-beräknade 12-avlednings-EKG hos barn (friska och med olika hjärtfel) studerades. För barn visade det sig bättre att använda åldersspecifika konstanta faktorer än de faktorer som används för vuxna. Överensstämmelsen mellan standard- och EASI-beräknade EKG var mestadels bra. I studie II jämfördes variationen i tolkningen av ett standard-12-avlednings-EKG från en gång till en annan med variationen i tolkningen mellan standard- och EASI-beräknade 12-avlednings-EKG hos barn (samma studiepopulation som i studie I). Variationen i tolkningen mellan standard- och EASI-EKG var endast något större än gång till gång variationen i tolkningen av standard-EKG. I studie III jämfördes utslagen från muskelstörningar och s.k. baslinjevariationer mellan samtidigt registrerade EASI-beräknade och M-L-12-avlednings-EKG, hos friska vuxna. Totalt sett hade de två avledningssystemen likartad känslighet för baslinjevariationer, men jämfört med M-L-systemet var EASI-systemet mindre känsligt för muskelstörningar. I studie IV jämfördes skillnaderna i s.k. Selvesterpoäng (ett mått för att utifrån EKG beräkna hjärtinfarktstorlek) för genomgången hjärtinfarkt från standard- och EASI-beräknade 12-avlednings-EKG hos patienter som haft en episod med bröstsmärta talande för akut hjärtsjukdom. Dessa poäng jämfördes med uppmätt hjärtinfarktstorlek vid magnetkameraundersökning (MRI). Det var ingen signifikant skillnad i Selvesterpoäng mellan standard och EASI, men varken sambandet eller överensstämmelsen mellan MRI och respektive EKG-avledningssystem var särskilt stark. Studie för att optimera proximala placeringen av arm- och benelek-troder I studie V jämfördes EKG-vågor från LU- och M-L-systemen med dem från standard-EKG, med avseende på den elektriska axeln i frontalplanet och EKG-förändringar som tyder på inferior hjärtinfarkt. Störningskänsligheten hos standard-, LU- och M-L-systemen jämfördes också. LU-systemet gav EKG-utseende som bättre stämde överens med standard-EKG, än vad EKG-utseendet från M-L-systemet gjorde. Vidare var LU-systemet mindre störningskänsligt än standard-systemet och störningskänsligheterna hos LU- och M-L-systemen var jämförbara.

  KLICKA HÄR FÖR ATT SE AVHANDLINGEN I FULLTEXT. (PDF-format)