Organisering av utvecklingsprojekt : praktik, dynamik och gränssnitt

Detta är en avhandling från Umeå : Umeå universitet. Handelshögskolan

Sammanfattning: Denna studie fokuserar på att besvara frågan hur gränser organiseras när flera olika organisationer samverkar för att skapa nya teknologiska innovationer.  Syftet med denna studie är att ur ett praktikorienterat perspektiv skapa en förståelse för hur intra- och interorganisatoriska gränser organiseras vid tidiga utvecklingsprojekt inom lastbilsindustrin. Särskild vikt läggs vid att genom studien förstå organiserande processer som omfattar utvecklingsprojekts uppstart och genomförande, samt de roller aktörer, aktiviteter och objekt spelar i dessa processer. Studien har en huvudsakligen induktiv ansats där intervjuer och observationer har legat till grund för informationsinsamlingen. I centrum för studien ligger ett utvecklingsprojekt på Volvo lastvagnar i Göteborg. Projektet kallas för SWEP (Smart Wheel End Project) och genomförs i samverkan med en navleverantör, bromsleverantör och däckleverantör. Projektet har som mål att skapa en bättre trafiksäkerhet med stöd av bland annat bättre bromsförmåga på tunga lastbilar. Studien belyser den interorganisatoriska utvecklingsprocessen från den tid då aktörerna fått en idé om att skapa SWEP till dess att de nått ett slutskede av kontraktsskrivningen. De teorier som ligger till grund för analysen utgår från ett praktikorienterat perspektiv där gränser, aktörer, aktiviteter, objekt samt legitimitet tillsammans möjliggör en analys av organisering av interorganisatoriska utvecklingsprojekt. Resultatet visar på att organisering av interorganisatoriska utvecklingsprojekt sker genom vad som i denna studie benämns gränsiterativ organisering. Gränsiterativ organisering förklaras genom processer, gränssnitt och överlappande praktiker. Processerna beskrivs som: gränsutmanande, gränsförtydligande och gränskomprimerande. Processerna har i början av ett utvecklingsprojekt en sekventiell karaktär men de övergår tidigt till att löpa parallellt. Processernas innehåll förklaras i sin tur genom fem aspekter: fokus, aktivitetsnät, aktörsdynamik, objekt och legitimitet. Fokus i de olika processerna varierar mellan visualisering (påvisa möjlig produktutveckling för andra), formalisering (legitimera projektet inom större del av organisationen) och konkretisering (uppfylla givna löften och hålla samman projektet). Aktivitetsnätet består i sin tur av olika typer av aktiviteter, svarta (lagliga organiserande aktiviteter som sker utan organisationens kännedom,), grå (organisationen känner till att aktiviteterna genomförs men inte hur eller med vem), vita (formella synliggjorda aktiviteter). Aktivitetsnätet hjälper oss att förstå hur aktiviteterna hänger samman och ger därför insikt i ett större sammanhang. Aktörsdynamik innebär att aktörer har olika roller vid olika tillfällen som till exempel marknadsförare när de söker idéer till ny produktutveckling, därefter som förhandlare för att slutligen agera som cadministratörer när ledarskap, CAD och relationer skall integreras i ett nytt utvecklingsprojekt. Objekt kan delas in i teknologiska och administrativa objekt. Teknologiska objekt hjälper aktörerna att utveckla kunskaper om tekniskt konstruktion, medan administrativa objekt stödjer aktörerna i utvecklingen av relationer och processer mellan och inom organisationer. I utvecklingsprocessens uppstartsfas har objekten en roll som idébärare, därefter som symboler för samverkan och slutligen har de en roll som sammanbindande länkar vilka förtätar gränserna mellan samverkande organisationer. Vidare förtydligas gränsiterativ organisering genom att de tre gränsorganiserande processernas olika aspekter påverkas av en bas som utgår från fyra olika typer av gränssnitt (mentala, sociala, fysiska, virtuella) som berör både intra- och interorganisatorisk organisering. Slutligen sker gränsiterativ organisering genom överlappande praktiker där experter från olika yrkesområden möts och kompletterar varandras kunskaper i olika praktiska situationer. 

  Denna avhandling är EVENTUELLT nedladdningsbar som PDF. Kolla denna länk för att se om den går att ladda ner.