Det självklara företagandet? : Kvinnors företagande i veterinärprofessionen

Sammanfattning: Veterinärsektorn har under de två senaste åren fångat riskkapitalbolagens uppmärksamhet som en sektor som är både växande och lönsam. Lönsamheten är kopplad till bland annat den förändrade djurhållningen i Sverige; med en minskning av lantbruksdjur och ökning av sällskapsdjur i kombination med att djurägarna är beredda att lägga allt mer pengar på sina djurs välbefinnande. Den svenska veterinärprofessionen har även feminiserats numeriskt parallellt med djurhållningens förändring. I en tid då företagande och särskilt kvinnors företagande ses som en viktig resurs för,  och grund till, den svenska välfärden blir det relevant att problematisera förutsättningarna för kvinnors företagande i veterinärprofessionen.Föreliggande studie har varit explorativ och insamling av information och empiri har skett i tre steg. Det första steget, som benämns som kontext- och litteraturstudie syftade till att samla in information om den svenska veterinärsektorn i stort. I detta steg gjordes även en genomgång av relevant forskningslitteratur, något som gjorts löpande under studiens gång. I det andra steget gjordes en kartläggning av veterinärsektorn i Östergötlands län och i det tredje steget genomfördes en intervjustudien med samtliga kvinnor tillika företagande veterinärer i Östergötland (totalt 10). Teoretiska utgångspunkter tas i entreprenörskaps- och småföretagsforskning i kombination med professions- och genusforskning. Teori om Push och Pull för företagsstart sätts i samband med professionskaraktäristika utifrån ett perspektiv av könssegregering och könskodning.Resultatet visar att företagandet i den svenska veterinärprofessionen kan ses som självklart. Detta då rörelsen in och ut ur företagande ses som oproblematiskt. Analysen av hinder och möjligheter för företagandet emanerar i tre dilemman där kund ställs mot patient, kollega mot konkurrent och etik mot lönsamhet. Bidrag görs till teorin om Push och Pull men även professionsteori där uppdelningen av professioner i olika professionstyper problematiseras. Studien indikerar även en förändring i genussystemet och har därmed implikationer för alla tre teoretiska områden.