Integration på arbetsmarknaden en studie av personer med utländsk bakgrund

Sammanfattning: I denna licentiatuppsats redovisar erfarenheter från åtta fallstudier som alla har haft målsätt¬ningen att underlätta arbetsmarknadsintegrationen för personer med utländsk bakgrund. De åtta studierna har alla olika inriktning och innehåller olika aktiviteter som t.ex "starta eget"-program, nätverksbyggande, yrkesutbildning eller praktik. Syftet med licentiatuppsatsen är att identifiera hinder och gynnsamma faktorer i de åtta studier samt identifiera vilka faktorer som underlättar respektive motverkar integrationsprocessen. Studien bygger på ett rikt empiriskt material och metoden har valts beroende på vilket fall som studerats. Fem metoder har varit aktuella, studier av dokument, enkäter, individuella intervjuer, gruppintervjuer och deltagande observationer. En slutsats som kan dras här är att de flesta personer av utländsk bakgrund och som startar eget, blir objektivt integrerade på arbetsmarknaden. Deras företagande är inte en direkt integrationsfrämjande handling, men en bieffekt av företagandet är justatt de känner sig integrerade i arbetslivet, även om yrket i sig inte råkar vara det bästa eller mest eftersträvans¬värda alternativet i deras perspektiv. Företagarna visade sig ha tillgång till ett omfattande etniska och informell nätverk bestod av släkt och familj, vänner och både inom och utom den etniska eller nationella gruppen. Däremot fanns inte ett fungerande formellt nätverk i lokalsamhället bland företagare och andra organisationer och näringsliv. Utan att förringa betydelsen av en social och kulturell integration så är i ett första steg en ekonomisk integration av största vikt för den invandrade. En annan slutsats är att är att många aktörer på det lokala planet erbjuder personer med utländsk bakgrund utbildning och praktik som ska gynna deras integrering i det svenska samhället. Valmöjligheterna mellan olika utbildningsalternativ och praktikplatser är dock tämligen begränsade. Man tvingas således till ett mer instrumentellt förhållningssätt som innebär att man väljer sådant som eventuellt kangynna möjligheterna att få ett arbete utan att man för den skull är intresserad av yrket i sig. Detta påverkar deltagarna att uppleva sina egna val som otillfredsställande vilket också påverkar deras motivation att genomföra utbildningar och praktik och i förlängningen förutsättningarna att integreras, både i arbetsliv och i samhället som helhet. Trots att praktik lett till arbete för flera personer hamnade många deltagare efter utbildning och praktik utanför arbetsmarknaden, vilket ledder till att man går tillbaka till arbetslöshet eller nya utbildningar. Slutligen kan man konstatera att det fanns en stor potential i att engagera engagerade individer och ideella organisationer i arbetet att integrera individer med utländsk bakgrund i det lokala samhället, men det var svårt att finna former för ett konstruktivt samarbete med olika myndigheter.