Grrlziner : Populärfeminism, identitet och strategier

Sammanfattning: Syftet med denna avhandling är att undersöka genren grrlziner på Internet, tidningar av och för unga kvinnor som anknyter till samtida feministiska strömningar. Studien har ett flertal teoretiska och metodologiska perspektiv. Den ansluter till forskningstraditionen cultural studies, och analyserar mediet ur både ett producent, text- och användarperspektiv, men med en tonvikt på medietexterna och utvalda teman som identitet, kön, sexualitet och feminism. Speciellt intresse har visats feministiska strategier, och här används bland annat Nancy Frasers diskussion om fruktbara strategier för undertryckta grupper. Grrlzinerna använder sig ofta av dekonstruktivistiska strategier, där skillnader inom grupper erkänns, och man använder sig av symboler för det feminina på ett strategiskt, ironiskt och parodiskt vis. Detta anknyter till en postmodern syn på det kvinnliga objektet och ung-feministiska strömningar som riot grrrl och annan tredje vågen-feminism. Efter en inledande textanalys av elva grrlziner studeras de svenska grrlzinerna Darling och Corky, ur både ett producent- och ett användarperspektiv, samt textanalytiskt. Fokus ligger på vilka identiteter som konstrueras av de båda tidningarna. I Darling är det Darling-tjejen, som vill vara alternativ och intresserar sig för musik och rockfestivaler. Enligt läsarna är Darling en tidning som får människor att tänka. En positiv inställning till feminism och ett problematiserande av kön är en del av denna identitet, som ses i ljuset av teorier om det posttraditionella. Det viktigaste i denna identitet är smak och åsikter. I Corky konstrueras en mer sammanhållen, lesbisk identitet. Läsarna menar att denna tidning behövs i ett samhälle där det är norm att vara heterosexuell. Speciellt damtidningarna uppmuntrar kvinnor att göra saker för män. Corky försöker dock göra den lesbiska identiteten mer modern genom att anknyta till queerfeminism, ett projekt som inte görs fullt ut då queerteorin kräver ett mer långtgående ifrågasättande av sexuella identiteter. I avhandlingen diskuteras även problemen och fördelarna med att feminism och lesbisk sexualpolitik träder in i mainstreammedierna och blir varor på en marknad. Det påpekas att Sveriges politiska klimat utmärks av ko-optering, vilket gör att undertryckta grupper ges legitimitet och syns på den politiska arenan eller i medierna, men också kan urvattna det politiska budskapet och försvåra kamp. Frågan är vilka representanter för dessa grupper det är som får synas, och på vems villkor. Detta kan också leda till exotisering av de undertryckta, och att grupper ses som väsensskilda samtidigt som man på papperet tillmäter dem lika värde.