Studier i symbolpolitik

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Varför beslutar politiker ibland att vidta till synes effektlösa åtgärder? Varför uppstår ibland stora politiska konflikter i små frågor? I vanliga fall vidtar man en politisk åtgärd därför att man eftersträvar det konkreta resultatet av åtgärden. Symbolpolitik är när en politisk fråga blir viktig, inte beroende på vad den konkret innebär och leder till, utan på grund av hur den tolkas och vad den anses symbolisera. Termen ”symbolpolitik” förekommer regelbundet i den politiska journalistiken, ofta som en nedsättande anklagelse om politisk ohederlighet. Däremot har symbolpolitik hittills inte utforskats vetenskapligt i någon större utsträckning. I Studier i Symbolpolitik analyseras symbolpolitikens mekanismer och deras påverkan på politiskt beslutsfattande. Särskilt studeras två aktuella frågor i svensk politik: beslutet om en statlig bredbandssatsning år 2000 och beslutet att inleda kärnkraftsavvecklingen med stängningen av Barsebäcksreaktorerna år 1997. Symbolpolitik är ett svårpreciserat begrepp. Man kan dela in symbolpolitiska fenomen i åtminstone fyra olika sorter: kategorier, principer, exempel och uttryck. (1) Kategorier är sätt att skapa kopplingar mellan frågor, inte därför att den ena skulle påverka den andra rent orsaksmässigt, utan därför att de anses vara samma slags frågor: de hör till samma kategori. (2) Principer innebär att ens värderingar i frågan påverkas av kategoriseringen. Eftersom frågorna är av samma slag, så bör de också hanteras på samma sätt. Allting som man är beredd att göra med den ena frågan är man också beredd att göra med alla andra frågor som är av samma slag. (3) Exempel är när en enskild politisk fråga blir viktig därför att den lyfts fram som ett typiskt exempel på ett mycket större fenomen. Därmed börjar man tänka på det större fenomenet i termer av den enskildhet som man låter exemplifiera det. Säldöden under sommaren 1988 blev politiskt viktig, inte därför att värnandet om sälungarnas hälsa var politiskt centralt, utan därför att fenomenet fungerade som ett exempel som gjorde de tidigare abstrakta miljöfrågorna konkreta och känslomässigt engagerande. (4) Uttryck är när man använder politiska beslut för att skicka signaler om ens attityder och motiv. Detta kan vara attraktivt i situationer då verbala ställningstaganden saknar trovärdighet eller om en aktör medvetet vill sända motstridiga signaler med ett och samma beslut. Symbolpolitik är inte ett antingen-eller-fenomen: det är mycket sällsynt med politiska beslut som är renodlat symboliska eller som helt saknar symboliska inslag. Vad man finner är grader av symbolpolitik som blandas med traditionella, instrumentella faktorer i beslutsfattandet. Avhandlingen ger redskap för att analysera sådana blandningar och för att kunna skilja på olika former av symbolpolitik. Vidare diskuteras symbolpolitikens betydelse i politisk strategi. I de båda fallstudierna återfinns blandningar av såväl symbolpolitiska som traditionella instrumentella inslag i beslutsfattandet. I bredbandsbeslutet år 2000 framstod bredbandsförbindelser som ett prototypiskt exempel på IT och Den Nya Ekonomin, vilket innebar att regeringen kunde signalera engagemang i Den Nya Ekonomin genom att agera i bredbandsfrågan. 1997 års beslut att inleda kärnkraftsavvecklingen var delvis en symbolpolitisk lösning på en allvarlig målkonflikt som den socialdemokratiska regeringen stod inför. Avvecklingen av Barsebäck 1 signalerade fortsatt engagemang för 1980 års avvecklingsbeslut. Därmed kunde regeringen samtidigt överge avvecklingsmålet år 2010 utan att drabbas av en svekdebatt.