Perceptions of disease. Values and attitudes of patients and medical students

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Sjukdomsuppfattningar. Värderingar och attityder hos patienter och medicine studerande. Utvecklingen av den biomedicinska kunskapen och de demografiska förändringarna under 1900-talet har inneburit en ökning av såväl behov av som efterfrågan på hälso- och sjukvård. Illabefinnande utan påvisbara sjukdomstecken och rädsla för sjukdom ligger ofta bakom vårdsökande. Officiellt är primärvården basen i den svenska sjukvården, men mål och prioriteringar är otydliga. En avsevärd andel av alla allmänläkare pensioneras inom tio till femton år och andelen av medicinstudenterna som uttrycker intresse för att utbilda sig inom specialiteten räcker inte till för att kompensera för pensionsavgångarna. Syftet med denna studie var att utforska patienters och medicine studerandes värderingar och attityder rörande sjukdomar samt att undersöka dessa värderingars och attityders ursprung i kulturen, den personliga erfarenheten och utbildningen. Familjeanamnesen, det vill säga familjens sjukdomshistoria, påverkade patientens tolkning av det aktuella problemet i åtskilliga fall. Att man uppfattade sjukdomen som drabbade den anhörige som allvarlig föreföll vara en förutsättning för sådan påverkan. Familjeanamnesen påverkan skedde via olika mekanismer. Vissa farhågor hängde samman med funderingar om ärftlighet, andra berodde på känslomässig närhet till den sjukdomsdrabbade anhörige. Ytterligare andra föreföll snarast vara exempel på allmänt förekommande uppfattningar om hälsa och sjukdom. Rädslan för en sjukdom var relaterad till en mer eller mindre medveten uppskattning av dess stigmatiserande potential. Hot mot autonomi tycktes vara av betydande vikt. Olika aspekter av identitet och kontroll var framträdande teman. Analogt gör vissa medicine studerande sitt yrkesval för att få kontroll över sjukdom och lidande. Auktoritet, makt och kontroll var gemensamma nämnare. Medicine studerandes uppfattningar om sjukdomar tycks ha bestämts av allmänt förekommande uppfattningar å ena sidan och privata och arbetsrelaterade erfarenheter å den andra. De sjukdomar som omnämndes som mest skrämmande hade karakteristika som tog kontrollen ifrån både patienten och läkaren; inga metoder för förebyggande, extremt smittsamma, inga botemedel, oförutsägbart förlopp, potential att ändra patientens utseende och beteende. Sistaårsstuderande på läkarutbildningen var mera intresserade av att ha hand om patienter med tillstånd för vilka effektiv behandling är tillgänglig och mindre rädda för tillstånd där risken att drabbas uppfattades som låg. Utbränning hade ersatt HIV som ett av de fem mest fruktade sjukdomstillstånden. Resultaten antyder att inte bara teoretisk och praktisk kunskap, utan också värderingar och attityder förmedlas under utbildningen.