Essays on the Acquisition of Skills in Teams

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Den här avhandlingen innehåller tre uppsatser som analyserar lärande och lagarbete ur olika infallsvinklar. Den första uppsatsen behandlar träningen och rekryteringen av fotbollspelare i de europeiska fotbollsligorna. Innan 1995 fanns ett transfereringssystem som garanterade en övergångssumma mellan det nya och det gamla laget när en spelare bytte klubb. Denna övergångssumma betalades även om spelarens kontrakt med moderklubben hade löpt ut. Under 1995 kom emellertid en dom från EU-domstolen där det fastslogs att dessa obligatoriska övergångssummor för kontraktsfria fotbollspelare stred mot Romfördraget om fri rörlighet av arbetskraften mellan EU-staterna. I uppsatsen framförs att borttagandet av dessa obligatoriska övergångssummor förmodligen kommer att öka de mindre klubbarnas kostnad att utbilda och rekrytera spelare. Klubbar vid mindre orter är nämligen nettoexportörer av spelarstyrka. För att säkerställa en övergångssumma kommer de mindre lagen sälja sina mest talangfulla spelare innan deras kontrakt löper ut. Det betyder att hela ligans spelarkvalitet kommer att försämras. Den andra uppsatsen analyserar hierarkin inom laget. Advokatbyråer och andra konsultföretag använder sig traditionellt av så kallade ”upp-eller-ut-regler” vid befordran av yngre kolleger. Den nyblivna advokaten befordras antingen till delägare i advokatbyrån eller lämnar byrån för att ge plats åt en ny aspirant. Under de senaste decennierna har emellertid många advokatbyråer, särskilt i USA, börjat tillämpa en annorlunda personalpolitik. De som inte befordras till delägare kan ändå stanna kvar i byrån. Syftet med denna uppsats är att klarlägga vad som kan vara de avgörande faktorerna till denna förändring. Det visas att möjligheten till befordran skapar incitament för de yngre medarbetarna att anpassa sitt arbetssätt och sin kompetens till de behov som efterfrågas i advokatbyrån eller konsultföretaget. Om företaget i fråga befinner sig på en konkurrensutsatt marknad där många liknande konsultföretag konkurrerar om kunderna kommer rimligen den unge medarbetarens möjligheter utanför sin ursprungliga arbetsplats att öka. Den unge medarbetarens kännedom om företagets klienter och arbetssätt får nämligen ett ökat värde på den konkurrensutsatta marknaden. Det betyder i sin tur att den unge medarbetarens förhandlingsposition mot de etablerade delägarna förstärks. Delägarna i konsultföretaget finner att de vinner på att behålla den unge medarbetaren, även om denne inte har uppfyllt deras önskemål om arbetssätt och kompetensprofil. Det betyder att den yngre kollegan inte befordras, men stannar ändå kvar i företaget. Skulle konsultföretaget befinna sig på en marknad med ringa konkurrens från andra konsultbolag, då minskar den unge medarbetarens möjligheter utanför företaget. Delägarnas förhandlingsposition förstärks på ett sätt som gör att alla aspiranter som stannar kvar i byrån kommer att anpassa sin kompetensprofil till företagets behov, och belönas med en befordran. Den tredje och sista uppsatsen analyserar lagarbetet inom äktenskapet. Uppsatsen belyser makarnas val av utbildning och deras fördelning av tid mellan hem och arbete. Traditionellt antas dessa val ske i samförstånd för att nå största möjliga gemensamma välfärd. Valet av utbildning och arbetsfördelningen i hemmet kan dock av flera anledningar antas ske genom självständiga beslut. Ett problem i det sammanhanget är att hushållsarbetet är ett arbete som gynnar hela familjen. När en make väljer en utbildning, och därmed indirekt sin inkomst, kommer den alternativa användningen av makens tid, det vill säga hushållsarbete, värderas lägre än vad det i själva verket förtjänar. Hushållsarbete gynnar ju även partnerns välbefinnande. Genom att dela inkomsten lika mellan makarna kommer dock individens relativa värdering av utbildning och arbete minska till fördel för hushållsarbete. Denna omvärdering gynnar båda makarna. Det är därför inte förvånande att äktenskapslagstiftningen framhåller makarnas gemensamma ansvar för sin försörjning. Det visar sig även att makarna vinner mer på denna inkomstdelning om de har liknande produktivitet i hushållsarbetet. Detta kan vara en bidragande förklaring till varför ”kaka söker maka”.