How will climate change working life?

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Vårt samhälle är beroende av ett stabilt klimat och förändringar av temperaturen påverkar direkt ekonomisk aktivitet. Att vår hälsa påverkas negativt och att vi har svårare att arbeta produktivt under värmestress är ingenting nytt utan det har studerats ingående. Dock i det samtida sammanhang som överskuggas av ökad värmestress på grund av klimatförändringarna, saknas mycket information på omfattningen av framtida värmeexponering och dess konsekvenser. Syftet med forskningen var att genom litteratur och en fältstudie studera denna aspekt av klimatförändringarnas påverkan på arbetsmiljön. Den inledande litteraturundersökningen (artikel I) identifierade de faktorer som kan förvärra värmebelastningen i nuvarande och framtida arbetsplatser; den urbana värmeö effekten, fysiskt arbete, individuella förutsättningar och begränsningar i utvecklingsländer där tekniska lösningar ofta inte är tillämpbara. Det finns också en brist på information om effekterna på sårbara grupper som äldre, fattiga och gravida kvinnor. Empirisk data samlades in från mätningar, observationer och frågeformulär för att uppskatta värmebelastning och tillhörande produktivitetsförluster på varma arbetsplatser i Chennai (Madras), Indien. Klimatmätningar kombinerades med uppskattning av arbetstyngd och mätningar av arbetsklädernas egenskaper. Hälsorisker, anpassningsstrategier och kopplingarna till klimatförändringarna var aspekter som också utforskades. Samtliga studerade arbetsplatser, bestående av industri, service och jordbrukssektorn, hade mycket hög värmeexponering som ofta gick över de internationellt etablerade gränsvärdena för att kunna arbeta på ett säkert sätt (artikel II). Arbetsuppgifterna hade måttlig till hög arbetstyngd, där jordbruks- och byggnadsarbetare också arbetade i direkt solstrålning. De flesta arbetare rapporterade hälsoproblem på grund av hettan, inklusive trötthet, yrsel och huvudvärk. Problem att uppfylla produktionsmål i de varmare månaderna kompenserades ofta genom att arbeta övertid. Vid analys av produktivitetsminskning i en fysiologisk modell visade alla parametrarna betydlig värmebelastning. Tillgång till vatten var en kritisk faktor i resultatet. Det visade sig att kvinnor är mer sårbara på grund av att de har en skyddande skjorta ovanpå de traditionella kläderna de arbetar i, vilket ökar isoleringen och därmed värmebelastningen. 4 Lokalt på arbetsplatserna fanns det många tekniska, beteendemässiga och administrativa anpassningsstrategier för att minska värmeexponeringen. Bortsett från att ta raster vilket dominerade anpassningsmetoderna, tillkom många traditionella metoder, däribland främst drycker och kost. Luftkonditionering av inomhusmiljön ökar snabbt i Indien för att skydda mot hetta och på grund av ökad konsumtionskraft av medelklassen. Det är en effektiv metod för att minska värmeexponering men skapar många problem som ökad elförbrukning. I artikel III, kom vi fram till att användningen av luftkonditionering utlöser en ökning av energiförbrukningen när utomhustemperaturen ökar, och därmed utsläppen av växthusgaser. Detta förvärrar klimatförändringarna och ökar risken för elavbrott under värmevågor. Dessutom pumpas värme direkt ut på gatunivå från luftkonditioneringssystemen och påverkar den urbana värmeön. Sammanfattningsvis är en god arbetsmiljö en av de grundläggande rättigheter som arbetstagare ofta inte har tillgång till i Indien. Arbetsproduktiviteten kan komma att påverkas med ökande temperaturer och resultera i att Indiens ekonomiska produktivitet minskar. För att lösa denna problematik måste lösningar ta hänsyn till de sociala, ekonomiska, etiska, miljö- och tekniska aspekterna av problemet. Utbildning och medvetenhet är viktigt för att skapa engagemang på alla samhällsnivåer.