Design as Reflection

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish För unga personer med funktionsnedsättningar är det viktigt att vara som alla andra och därmed inte avvika från mängden på ett för personen oönskat sätt. Hjälpmedel är produkter som en person med en eller flera funktionsnedsättningar kan använda för att kunna vara delaktig i vårt samhälle. Dessa produkter möjliggör för personen att delta i de sociala aktiviteter han eller hon önskar. Dock kan hjälpmedel även ses som en symbol för själva funktionshindret; de kan förmedla att användaren är annorlunda än andra människor. Ibland undviker personer med funktionsnedsättningar att använda sina hjälpmedel offentligt bland andra människor. Det finns många olika förklaringar till detta. Den här avhandlingen fokuserar på att det är en konflikt mellan produktens identitet och användarens önskade självbild som är den bidragande orsaken till varför ett hjälpmedel inte används av personen. En anledning till att denna konflikt uppstår kan vara att användaren själv inte valt att använda produkten. Det finns ett “krav” på att använda produkten trots att personen inte gillar den, detta för att kunna ta del av aktiviteter i samhället på lika villkor som andra människor. I denna avhandling har jag beskrivit hur unga personer med funktionsnedsättningar känslomässigt upplever sina hjälpmedel, hur de hanterar situationen att tvingas använda en icke självvald produkt de inte tycker om, samt hur design kan bidra till att lösa konflikten mellan en oönskad produkts identitet och användarens önskade identitet. För att förstå hur unga personer med funktionsnedsättningar känslomässigt upplever sina hjälpmedel har jag genomfört tio djupintervjuer med unga vuxna hjälpmedelsanvändare. Jag har också genomfört ett designprojekt med en participativ designprocess tillsammans med unga rullstolsanvändare för att skapa en produkt som utgår från förståelsen hur användare upplever produkter i relation till deras självbild samt upplevelsen av meningsfulhet och stigmatisering. Sammantaget visar resultatet att de unga vuxna personerna med funktionsnedsättningar beskriver tre olika strategier för att hantera den känslomässiga konflikt som kan uppstå när de tvingas använda en oönskad produkt: (1) De står ut med produkten med känslan av att de ändå inte kan göra något. (2) De låter bli att använda produkten eller (3) de gör om produkten genom att ge den ett utseende eller funktion de kan identifiera sig med. Utifrån dessa tre strategier har jag skapat en konceptmodell som beskriver hur produkter upplevs utifrån relationen mellan användarens självbild och användarens upplevelse av meningsfullhet och stigmatisering. Konceptmodellen bidrar till industridesignerns förståelse av hur användaren upplever icke självvalda produkter. Den bidrar därmed till att uppmuntra industridesignern att betrakta ett hjälpmedel utifrån en ny synvinkel: från att vara en rent funktionell produkt som möter användarens olika kroppsliga förmågor till att vara en produkt som ingår i användarens identitet och som därmed överensstämmer med dennes önskade självbild. Det nya angreppssättet som konceptmodellen bidrar med kan i ett längre perspektiv förändra sociala värderingar och fördomar om personer med funktionshinder och om hjälpmedel om de anammas av industridesigner eller produktutvecklare när nya hjälpmedel ska tas fram.