Public Private Business Models for Defence Acquisition - A Multiple Case Study of Defence Acquisition Projects in the UK

Sammanfattning: Alltsedan det kalla kriget slutade har försvarssektorn, framförallt militär logistik och försvarsmaterielanskaffning, genomgått en genomgripande transformation. Flera faktorer har bidragit till transformationen: förändringar i länders och organisationers försvars- och säkerhetspolitik; reducerade försvarsbudgetar; deltagande i fredsbevarande och fredsframtvingande operationer; erfarenheter från dessa operationer, inte minst inom logistikområdet; den revolutionära utvecklingen inom Informations- och Kommunikationsteknologin; utvecklandet av nya koncept inom företagande och affärslogistik; samt förändringar in den europeiska lagstiftningen avseende offentlig upphandling. Inom den militära logistiken har den statiska försörjnings- och underhållskedjan från det kalla krigets dagar, vilken var utformad för militära förband som stod i beredskap, i händelse av ett fullskaligt krig i Europa, påbörjat en förvandling till en flexible och dynamisk operativ försörjnings- och underhållskedja, utformad för militära förband som sätts in i fredsbevarande och fredsframtvingande operationer över hela världen. Således måste nya typer av militära missioner försörjas. Som en konsekvens övervägs nya militära koncept; ny teknologi implementeras; och civila koncept utvärderas, anpassas och införs; för att förbättra “prestationen” (performance) och för att säkerställa valuta för pengarna. Inom försvarsanskaffningen har det kalla krigets affärsmodell, materielanskaffning, börjat ersättas av ett spektrum av nya affärsmodeller, från den traditionella materielanskaffningen, via anskaffning av materiel och försörjning, till anskaffning av tillgänglighet och förmåga, det vill säga anskaffning av “prestation” (performance). Således utvärderas, anpassas och införs civila koncept; civila och militära produkter och tjänster köps direkt från hyllan; och Offentlig Privat Samverkan utvärderas och initieras; för att förbättra prestationen och för att säkerställa valuta för pengarna, samtidigt som den operativa risken i försörjnings- och underhållskedjan hanteras. Denna licentiatavhandling redovisar ett forskningsprojekt som beställts av FMV, Försvarets Materielverk, och som genomförts för att “studera, analysera och utvärdera affärsmodeller avseende hur de kan hantera det nya försörjningskoncept som ett nytt logistiskt gränssnitt medför, med särskild tyngdpunkt på det risktagande som är den del av affärskonceptet”. Detta forskningssyfte användes för att formulerat tre forskningsfrågor: • Forskningsfråga 1: Hur kan en generisk affärsmodell för en icke vinstdrivande, statlig försvarsanskaffningsmyndighet beskrivas? Forskningsfråga 2: Vilka styrkor och svagheter har olika affärsmodeller inom försvarsanskaffning? • Forskningsfråga 3: Vilka risker har olika affärsmodeller inom försvarsanskaffning? Genom att använda teori och praktik från områdena affärsmodeller, Offentlig Privat Samverkan, försvarsanskaffning och militär logistik utvecklades en generisk Offentlig Privat affärsmodell för försvarsanskaffning. Den generiska modellen utgörs av otaliga variabler, vilka möjliggör ett flertal möjliga konfigurationer. Modellen användes i en multipel fallstudie för att beskriva och analysera fyra försvarsanskaffningsprojekt i Storbritannien. Den multipla fallstudien visade att den generiska Offentlig Privata affärsmodellen är användbar för att beskriva försvarsanskaffningsprojekt. Modellen har också demonstrerat att den är användbar för att analysera försvarsanskaffningsprojekt, inklusive prestation och risk. Den Offentlig Privata affärsmodellen har demonstrerat sin användbarhet genom att upptäcka exempel på intern och extern “inkonsekvens” (misalignment). Den interna “inkonsekvensen” uppstår då konfigurationer av affärsmodellens beståndsdelar motverkar varandra. Forskningen har upptäckt exempel på hur hanteringen av operativ risk i försörjnings- och underhållskedjan skapar nya risker i andra beståndsdelar. Extern “inkonsekvens” uppstår då en konfiguration av affärsmodellen motverkar den affär den utformats för att stödja, eller den strategi den är tänkt att implementera. Forskningen har upptäckt exempel då konfigurationen av affärsmodellen motverkar den övergripande strategin, exempelvis att överföra risk till industrin eller försök att få industrin att höja prestationen. Således borde den Offentlig Privata affärsmodellen vara användbar för att identifiera och eliminera negativa mönster, samt förstärka positiva mönster. Forskningen har avslöjat tre potentiella generiska problem med prestationsbaserade kontrakt: ett “definitionsproblem” (dvs. vad skall mätas); ett “mätproblem” (dvs. när, var och hur skall det mätas); och ett “jämförelseproblem” (dvs. med vad skall det jämföras). Forskningsresultaten visar att det måste göras explicit vilka dimensioner av prestation; exempelvis hastighet, kvalitet, kostnad, flexibilitet och tillförlitlighet; det är som skall mätas, samt varför andra skall exkluderas. Forskningen föreslår att prestation måste specificeras explicit för prestationsbaserade kontrakt för att undvika onödiga problem med tolkningar. Forskningen visar vidare att mätetal för prestationer måste beskrivas explicit. Dessutom understryker resultaten vikten av att ha etablerade referensvärden, med vilka mätningar av de viktigaste prestationsindikatorerna kan jämföras.