The Argolid under Roman rule (31 BC - AD 600)

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Avhandlingen behandlar det grekiska landskapet Argolis på östra Peloponnesos och vissa aspekter av livet där under drygt 600 år av romersk överhöghet. I området har man från den tiden funnit lämningar av städer, byar, villor och gårdar så väl som speciella anläggningar för framställning av olivolja, vin och keramik, dessutom badanläggningar, akvedukter, stenbrott, hamnar, vägar, byggnader av religiös karaktär, samt gravar. Under tiden fram till ca 300 e. Kr. levde de flesta människorna i eller nära städerna. Jordbruk och djurhushållning var den vanligaste försörjningen. Det religiösa livet fortsatte som tidigare och de traditionella grekiska gudarna dyrkades. Samtidigt gavs också utrymme för kejsarkult i samband med de gamla kulterna. Under andra århundradet kan man se ett ökat intresse från romarnas sida för den grekiska kulturen och religionen vilket ledde till ett uppsving för en del av de stora helgedomarna. Städerna styrdes under denna tiden av en lokal elit bestående av familjer som blivit romerska medborgare. Dessa höll sig väl med Rom och accepterad gärna de romerska vanorna. Efter ca 300 e. Kr. och kristendomens införande som privilegierad religion skedde en förändring. Makten blev uppdelad på flera parter i och med att kyrkan och medlemmar av kejsarens administration blev maktfaktorer att räkna med. Städerna var fortfarande viktiga men ändrade delvis karaktär. De gamla officiella byggnaderna reparerades inte längre. Däremot byggdes kyrkor och privata villor där. Landsbygden befolkas allt mer. Byar och stora lantvillor växte upp. Flera av dessa låg vid kusten och hade egen hamn. Kanske var de också lokala marknadscentra. Överallt i området har man funnit skärvor av importerad keramik, något som också visar att handeln med omvärlden fått en ökad betydelse. I och med att landsbygden återbefolkades finner man också flera hedniska kultplatser i området. Däremot har man bara funnit rester av ett fåtal kyrkor utanför stadsmiljö. Detta tyder på att folket på landet sent övergick till den kristna läran. Kristna och anhängare av den gamla grekiska religionen tycks ha levt fredligt sida vid sida under lång tid. De bosättningsmönster som kunnat urskiljas i Argolis förekom också i andra östliga områden på det grekiska fastlandet. Den ökade aktiviteten på landsbygden som inträder med den senromerska perioden tycks ha initierats dels av kejserliga politiska beslut, dels av att området aktivt drogs in i det handelsnät som fanns i det östliga Medelhavsområdet samt närheten till Konstantinopel.