Anledning till handledning : Skolledares perspektiv på grupphandledning

Sammanfattning: Handledda gruppsamtal för lärare är en ung, men starkt växande företeelse i skolan. Influensernakommer från många traditioner, och handledningen ges av olika sorters handledare och med skildasyften, förutsättningar och metoder. Den skrivna handledningsdiskursen, vilken huvudsakligenbestår av förmedlad erfarenhet, har ökat påtagligt i omfattning under de senaste decennierna. Däremotfinns mycket lite forskning inom området, och det kan konstateras att nästan ingenting är käntom handledningens karaktär, innehåll och teoretiska underlag. Inte heller har handledningens organisatoriskaförankring, eller dess konsekvenser för skolans verksamhet studerats.Skolledarna har en central roll för handledningens framväxt och utveckling, de uppmärksammarbehov, tillskjuter resurser och gör beställningar av handledartjänster. I denna studie undersöksrektorernas diskursiva förståelse av den verksamhet som de på detta sätt bidrar till. De teoretiskaansatserna i studien kan hänföras till ett sociokulturellt perspektiv, såsom det beskrivs av i första handWertsch och Säljö med bidrag från Bakhtin. Linells kontextteori utgör ytterligare en utgångspunktoch vid tolkningen av data används ett hermeneutiskt angreppssätt.12 skolledare med erfarenhet av, och en positiv inställning till handledning av lärargrupper, intervjuadesom sina erfarenheter och sin förståelse av verksamheten. Som förberedelse till intervjustudiengjordes en webenkät vilken besvarades av 433 personer. Enkätens syfte var att bilda underlag förintervjuerna, och med utgångspunkt från dess resultat gjordes urval och utformades intervjufrågor.Analysen av intervjudata genomfördes i form av tre läsningar av materialet. Den första tolkningengjordes på en beskrivande nivå mot bakgrund av min förförståelse. Vid den andra läsningen undersöktesskillnader i informanternas förståelse, genom tolkning av hur deras diskursiva yttranden ärsituerade i kulturella och historiska kontexter. Vid den tredje läsningen vidgades och fördjupadestolkningarna ytterligare, genom att kopplingar gjordes till skola och samhällskontext.Resultaten visar att skolledarnas kontextbundna förståelse skapar skilda förutsättningar och handledningsverksamheterpå deras respektive skolor. Tre huvudtyper av grupphandledning för yrkesverksammalärare identifierades; verksamhetsinriktad, professionsutvecklande och personalstödjande.Genom att handledning med olika syften och inriktningar begreppsliggörs, skapas nya och bättremöjligheter att klargöra villkor, möjligheter och begränsningar för olika typer av handledning. Resultatenhar följaktligen pekat på behovet av olika sorters handledning av lärargrupper i skolan. Det harockså visat sig att skolledarna upplever ett starkt behov av egen grupphandledning. I Sverige arbetarmånga skolledare ensamma på sina respektive skolor, vilket gör att deras möjligheter till lagarbete försvinner,och att deras yrkesroll riskerar att försvagas. Flera betonar att såväl lärare som skolledare, påsamma sätt som andra yrkesgrupper, har kontinuerliga behov av gemensamma handledningssamtal,och att detta av många skolledare ses som den viktigaste formen av, inte bara kompetensutveckling,utan också kompetensutnyttjande.