Leaving Home in a Peasant Society. Economic Fluctuations, Household Dynamics and Youth Migration in Southern Sweden, 1829-1866

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Avhandlingen behandlar barns flyttningar hemifrån i det förindustriella bondesamhället. Utöver att studera när barn lämnade hemmet kopplas också flyttningsprocessen till den förindustriella hushållsekonomins funktionssätt. Analysen görs på ett longitudinellt material för ett område i västra Skåne under perioden 1829-1866. Individerna följs från födseln, eller från det att de flyttar in till området, tills de dör eller flyttar ut. I avhandlingen betonas vikten av en multivariat analys, i vilken betydelsen av flera centrala variabler för beslutet att flytta hemifrån tas i beaktande samtidigt, i stället för att, som i flera tidigare studier, endast analysera en bestämningsfaktor åt gången. Resultaten av analysen visar att hushållssituationen spelade en avgörande roll för beslutet att flytta hemifrån. Faktorer som efterfrågan och utbud av arbetskraft i hushållet, familjens beroendesituation och individens position i hushållet var viktiga i att bestämma när ett barn flyttade hemifrån. Barn till jordägande bönder stannade exempelvis hemma betydligt längre än barn till jordlösa, vilket visar på betydelsen av efterfrågan på arbetskraft i det egna hushållet för flyttningen hemifrån. En betydande del av avhandlingen ägnas också åt kopplingen mellan ekonomiska fluktuationer å ena sidan och hushållets situation och barns flyttning hemifrån å den andra. Genom att använda indikatorer på lokala spannmålspriser och skördeutfall kan effekterna av de ekonomiska fluktuationerna i samhället på de enskilda hushållen och individerna studeras. Resultaten visar att de marknadsproducerande bönderna lät sina söner stanna hemma längre i dåliga tider, vilket kan ha varit ett sätt att spara på inhyrd arbetskraft. På ett liknande sätt lät också de bondegrupper som betalade arbetsränta åt godsägaren sina barn stanna hemma längre i tider av goda skördar då efterfrågan på arbetskraft var relativt hög. De obesuttna grupperna, å andra sidan, hade mycket små möjligheter att utnyttja sina barns flyttning hemifrån på ett liknande sätt i sin strategiska hantering av osäkerhet. Det förklaras av att deras barn även i normala tider flyttade hemifrån så fort de kunde få tjänst i ett annat hushåll (vanligen mellan 15-17 år) p g a den låga eller obefintliga efterfrågan på arbetskraft i dessa hushåll. För alla barn utom yngre pojkar verkar också beslutet att flytta hemifrån ha påverkats av någon förälders död. I de flesta fall innebar en sådan händelse att barnen lämnade hemmet tidigare. Det enda undantaget är äldre döttrar med endast yngre syskon närvarande i hushållet, vilka stannade hemma längre i synnerhet efter moderns död, vilket kan ses som en indikation på att deras tjänster efterfrågades i högre grad under dessa omständigheter. Sammanfattningsvis, betonar denna studie betydelsen av såväl barns flyttningar hemifrån för förståelsen av den förindustriella hushållsekoniomis funktionssätt, som den betydelsefulla roll som hushållet och familjen spelade för beslutet att flytta hemifrån.