Styrning genom lärande : En studie av programutvecklingens dynamik i nationella program

Sammanfattning: Runt om i världen pågår en rad utvecklingsprogram vars syfte är att stödja utvecklingsarbete i olika typer av verksamheter. Jag behandlar två sådana svenska nationella utvecklingsprogram och fokuserar lärandets betydelse för programmens utveckling. Programutvecklingen syftar till att förbättra stödmetoder och möjlighet att ge stöd till organisationer som ingår i programmet. Indirekt kan detta påverka möjligheten att uppnå de långsiktiga effekter som programmet syftar till. Det är dock alltid i deltagande organisationer1 som sådana effekter uppstår.Det finns ett antal rapporter som visar på svårigheten för externt finansierade utvecklingsprogram att nå de effekter som de syftar till (ITPS A2004–009; RiR-report 2005:6; SOU 2005:93, VA 2008:11, Göransson & Sundin 2006, Tillväxtverket: Rapport 0129, 2012). Det är således ett samhälleligt problem om kostsamma utvecklingsprogram inte levererar det de syftar till. Det gäller inte minst offentligt finansierade program. De skattepengar som satsas får då inte den utväxling som var tänkt. På senare år har det dock kommit rapporter om att önskade effekter visst nås – men att de är svåra att fånga då det ofta krävs på en rad av varandra följande utvecklingsprogram och projekt för att önskade effekter ska uppstå (Svensson m fl. 2013). Frågan om varför långsiktiga effekter uppstår i organisationer som stöttas av utvecklingsprogram torde därför fortfarande vara högaktuell.Forskning om omständigheter som påverkar långsiktiga effekter i stora utvecklingsprogram är följaktligen ett angeläget men relativt nytt forskningsområde. Forskningsområdet har paralleller med tidigare forskning om hållbara arbetssystem (Docherty m fl. 2009). Ett hållbart arbetssystem är ett system där de resurser som används regenereras. Det gäller såväl mänskliga som ekonomiska och ekologiska resurser (Stebbins & Shani 2009). Ett hållbart arbetssystem bygger på en hållbar utveckling. Hållbar utveckling (sustainable development) bygger på ständigt lärande (Shani & Docherty 2003). Det är följaktligen utveckling som håller över tid (pågår länge) vilket inte ska förväxlas med utveckling som leder till något som är hållbart (varaktigt). I ett hållbart arbetssystem anses ett brett lärande vara viktigt. Med brett lärande menas att många intressenter deltar i lärandet. (Stebbins & Shani 2009).Genom empiriska studier, av offentligt finansierade stora utvecklingsprogram, har drivkrafter som liknar de som ses som viktiga i hållbara arbetssystem även setts som betydelsefulla för ett hållbart utvecklingsarbete (Svensson m fl. 2007a). Ett hållbart utvecklingsarbete definierats här som ett utvecklingsarbete som inte förbrukar mänskliga eller ekonomiska resurser i onödan. Istället används resurser klokt för att lära av resultatet av tidigare utvecklingsarbete och för att fortsätta utveckla resultatet. De önskade långsiktiga effekter förväntas sedan komma genom att resultat kontinuerligt tas om hand och vidareutvecklas i organisationerna på detta sätt. Lärande, ändamålsenlig styrning och samverkan ses som viktiga förutsättningar för ett hållbart utvecklingsarbete (Brulin & Svensson 2011).Av detta resonemang framgår att lärande är en viktig drivkraft för ett hållbart utvecklingsarbete i organisationer (se även Brulin & Svensson (2011). Min ambition är att fördjupa förståelsen av lärandets betydelse för programutveckling, dvs. utveckling av det stöd som organisationer erbjuds i sitt utvecklingsarbete av programmen. Därför har jag sökt faktorer som kan påverka lär- och utvecklingsprocesser i stora utvecklingsprogram.Forskning om faktorer som påverkar lärande i arbetet är relativt vanlig (Ellström 2010a), men forskning om faktorer som påverkar lär- och utvecklingsprocesser i stora utvecklingsprogram är begränsad. Lär- och utvecklingsprocesser i stora program inbegriper individen men det är inte den enskilde individens lärande i sig som är mitt huvudsakliga intresse här. Det är gemensamt lärande mellan personer med olika roller och funktioner i programmen som står i fokus i studien.Studien baseras på datainsamling i två stora nationella program som jag har valt att kalla Lärarutbildningsprogrammet och Industriprogrammet2. Min roll i forskningsprojekten inom de båda programmen har till stor del bestått i att samla empiri, skriva forskningsrapporter och organisera läraktiviteter, men även dokumentera de organiserade läraktiviteter vars syfte var att stödja lär- och utvecklingsprocesser i programmen. Det är från dessa läraktiviteter jag hämtar merparten av empirin för avhandlingen. Organiserade läraktiviteter i stora programsatsningar, speciellt de med fokus på utveckling och innovation, har tidigt setts vara ett stöd för programmen (exempelvis Lundvall 1992).