Prognos av vägars bärförmåga vid tjällossningen användning av temperatur som nyckeltal

Sammanfattning: Den globala tendensen är ett varmare klimat och att temperaturer nära eller strax över 0 °C under vinterhalvåret blir allt vanligare. En av klimatförändringens konsekvenser skulle i ett "värsta-fall-scenario" kunna bli tjällossning under en betydande del av vintern, med följande bärförmågeproblem på vägarna. Detta leder till ökade samhällsekonomiska kostnader då tung trafik tvingas lasta mindre eller ändra rutt (tidsförlust) och ökade underhållskostnader för sönderkörda vägar. Skogsindustrin beräknades 2008 ha merkostnader på 510-590 miljoner kronor per år på grund av bärförmågeproblem enligt egna beräkningar. Till denna summa tillkommer merkostnader för den snabbt ökande biobränsleindustrin. Genom att kunna prognostisera bärförmågeproblem vid tjällossningen skulle lastrestriktioner läggas i rätt tid och väghållar- och användarkostnader minskas.Ett enkelt mätetal kopplat till bärförmågan kan användas för att prognostisera när och hur länge vägen har bärförmågeproblem, alltså när lastrestriktioner bör appliceras för att vara mest kostnadseffektivt. En fullt fungerande prognosmodell skulle också kunna minska behovet av fallviktsmätningar och okulära besiktningar vid införandet av lastrestriktioner.I denna sammanhållande text presenteras innehållet i licentiatarbetets olika delar och var den beskrivna informationen som helhet går att finna. En aspekt av tjälskador på väg som belyses i arbetet är beslutsfattandet vid tjälinventeringar. Tjälinventeringar ligger till grund för åtgärdsplaneringen och det är därför viktigt att de utförs korrekt. En delrapport i licentiatavhandlingen visar att tjälinventeringar utförda av olika aktörer på samma vägsträcka kan skilja mycket. Det finns ett värde i att minska individberoendet vid tjälinventeringar.Huvuddelen av arbetet behandlar en modell för prognos av bärförmågeproblem på vägar som används i Minnesota, USA. Modellen använder temperatur som nyckeltal och har testats på en vägsträcka belägen cirka 7 km utanför Luleå. Temperatur- och fallviktsdata hade tidigare samlats in på teststräckan. Insamlad data användes för att utföra en analys av vägens bärförmåga och hur den förändras under tjällossningen. Temperaturdata användes i "Minnesotamodellen" och jämfördes med utvärderade parametrar från fallviktsmätningarna. Vid en jämförelse mellan AREA-parametern, undergrundsmodulen och "Minnesotamodellen" ger undergrundsmodulen och "Minnesotamodellen" den bästa överensstämmelsen.Prognosmodellens grundidé fungerar på den testade vägsträckan. Prognosmodellen har utvecklingsmöjligheter som fortfarande inte är undersökta. Modellen borde i framtiden kunna användas som ett översiktligt planeringsverktyg vid bärförmågeproblem kopplade till tjällossningen.