Plan & Protest. En sociologisk studie av kontroverser, demokrati och makt i den fysiska planeringen

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Den fysiska planeringen innebär interaktion mellan aktörer inom skilda samhällssfärer där parter med skilda sociala positioner, resurser, perspektiv och värderingar möts. Aktörernas bilder av vilka effekter ett givet planförslag medför och vilka effekter som ska betraktas som de mest centrala varierar regelmässigt. Mellan de berörda parterna är det därför inte ovanligt att kontroverser uppstår om hur konsekvenserna ska bedömas och om huruvida de planerade förändringarna är nödvändiga, önskvärda eller inte. Motsättningarna avspeglar skilda institutionella logiker bland aktörer från marknadssfären, den statliga och kommunala sfären respektive närsamhället, men även kompromisser mellan dessa. Avhandlingen baseras på fallstudier av fyra olika typer av projekt där plankontroverser utvecklats. Dels två bostadsprojekt, ett större projekt i form av nyexploateringen på jungfrulig mark i ett villa samhälle (Annestad, Malmö) och ett mindre förtätningsprojekt i en kulturhistoriskt intressant miljö (Villa Sunna, Lund). Dels två infrastrukturprojekt, ett större järnvägsprojekt genom central stadsbyggnad (Västkustbanan, Lund) och ett mindre vägprojekt (Väg 21 vid Önnestad, Kristianstad). Fallstudierna analyseras utifrån tre teoretiska perspektiv. Den kontroversteoretiska analysen av aktörernas argument i plankontroverserna påvisar hur kunskap av olika slag används för att legitimera positioner i förhållande till planförslagen. Det demokratiteoretiska perspektivet bidrar med teorier om vad som utgör betydelsefulla inslag i en demokratisk process, vilket jämförs med hur aktörerna upplever och värderar olika inslag i planprocessen. Medan det sistnämnda perspektivet har en normativ prägel tar det maktteoriska fasta på vad som faktiskt sker och de bakomliggande faktorer som påverkar händelseförloppet. Det tydliggör hur de demokratiska ambitioner som den nuvarande plan- och bygglagstiftningen avspeglar delvis avleder uppmärksamheten från avgörande maktförhållanden i planprocessen. Den teoretiska analysen av empirin ger olika pusselbitar till hur problemet med bristande legitimitet i planprocessen kan förstås. Avhandlingen avser därmed att ge kunskapsunderlag för en mer ändamålsenlig hantering av de intresse- och värdekonflikter som så ofta uppstår i planprocessen.