Functional collaboration between HLH transcription factors in B cell development

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Alla friska människor har 46 kromosomer, 23 av dessa härstammar från modern och 23 från fadern. Kromosomer är långa kedjor av nukleinsyror som innehåller den genetiska informationen (arvsanlagen) som behövs för att ett befruktat ägg skall kunna utvecklas till en individ bestående av miljontals celler med mycket specialiserade och avancerade uppgifter. Den här utvecklingen från ett befruktad ägg till en flercellig individ sker genom processer som kallas för celldelning och celldifferentiering. Samtliga celler i kroppen, med undantag för könscellerna som innehåller 23 kromosomer, innehåller exakt lika mycket genetisk information, 46 kromosomer innehållande ca 35000 gener. En gen kan beskrivas som en väldefinierad enhet av nukleinsyror som innehåller informationen för att tillverka ett protein. Proteiner är kedjor av aminosyror och har olika uppgifter i cellen. Vissa proteiner deltar i kemiska nedbrytningsreaktioner och kallas då för enzymer, andra deltar i uppbyggandet av cellmembran osv. Alla celler uttrycker inte alla 35000 gener samtidigt. Detta utgör grunden för den cellspecialisering som leder till de olika vävnadstyper som bildar organ. Det som skiljer en hudcell från en cell i en annan vävnad, t. ex. i ögat, är den exakta genuppsättning som de uttrycker, d.v.s. vilken typ av protein cellen producerar och använder sig av. Eftersom genuttrycket är mycket betydelsefull för den enskilda cellen och för individen, är denna process utsatt för en mycket ”sträng” och stark kontroll. Det finns flera olika sätt att upprätthålla denna kontroll men den viktigaste är en mekanism som kallas för transkriptionsreglering. Transkriptionsreglering kan beskrivas som ett samspel mellan DNA, eller nukleinsyra, som finns nära en gens början och proteiner som kallas transkriptionsfaktorer. Transkriptionsfaktorerna uttrycks under bestämda tidsintervaller under cellens livscykel. När dessa transkriptionsfaktorer binder till genen startas en process som heter transkription. Detta samspel möjliggör att ett översättnings-maskineri sätts igång. Den här översättningen från deoxynukleinsyra (DNA) till ribonukleinsyra (mRNA) erfordras för att proteinet skall kunna tillverkas i en process som heter translation. Proteintillverkningen kan förenklas med en liknelse; ett brödrecept på kinesiska (genen) översätts (transkriberas) av en tolk (transkriptions- maskineriet) till svenska (mRNA). Detta möjliggör att svenska bagare (translationsmaskineriet), med hjälp av mjöl, vatten, salt och jäst (aminosyrorna), kan baka (translatera) brödet (proteinet). De 46 kromosomerna kan ses som 46 bokhyllor med böcker eller gener. Alla dessa böcker har små lås och för att kunna öppna dem erfodras molekylära nycklar som kallas för transkriptionsfaktorer. För att kunna läsa böckerna/generna med recept och på så sätt kunna tillverka proteinet erfordras det att vi använder oss av rätt kombination nycklar/transkriptionsfaktorer. Eftersom vi arbetar med B-celler är våra studier inriktade på B-cellspecifika transkriptionsfaktorer. EBF, eller Early B cell Factor, och E47 är två av dem. Genom att studera hur de fungerar och vilka böcker/gener de påverkar kan vi få en djupare förståelse av genreglering och genuttryck under B-cellsutvecklingen. Denna kunskap är inte enbart tillämpbar inom immunologin utan kan också användas som modell inom genregleringen av alla vävnadstyper.