Adolescents' Experiences of sexual abuse - Prevalence, abuse characteristics, disclosure, health and ethical aspects

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish SVENSK SAMMANFATTNING Huvudsyftet med denna avhandling var att undersöka olika aspekter av självrapporterade sexuella övergrepp under barndom och ungdomstid i en befolkningsstudie med svenska gymnasieelever. Ett av målen var att undersöka livstidsprevalensen för olika typer av sexuella övergrepp och olika övergreppsvariabler samt relationen mellan sexuella övergrepp, kön, sociodemografiska variabler och frivilliga sexuella erfarenheter. Ett annat mål var att studera i vilken utsträckning ungdomarna har berättat om övergreppen, vilka mönster som förekommer i samband med berättandet och vilka faktorer som påverkar att ungdomar väljer att inte berätta om övergreppen. Ytterligare ett mål var att studera sambanden mellan sexuella övergrepp och olika aspekter av psykosocial hälsa. Ett av instrumenten för mätning av psykosocial hälsa som har använts i studien var Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ). Ett av avhandlingens mål var att undersöka de psykometriska egenskaperna av instrumentet när det används i åldergruppen 17 till 19 år. Slutligen var en målsättning med avhandlingen att belysa etiska aspekter kring forskning om sexuella övergrepp genom att undersöka särskilt sårbara deltagares upplevelse av att fylla i enkäten. En skolbaserad undersökningsgrupp bestående av mer än 4000 ungdomar i år 3 på gymnasiet i fem svenska städer fyllde i frågeformuläret ”Ungdomars sexualitet – attityder och erfarenheter”. Samma frågeformulär användes också i flera andra länder inom ramen för The Baltic Sea Regional Study on Adolescents’ Sexuality. Datamaterial från såväl den svenska som den estniska undersökningsgruppen användes vid undersökningen av sårbara deltagares upplevelse av att fylla i enkäten. En delgrupp bestående av med än 1000 deltagare i en av de svenska städerna fyllde i ytterligare frågeformulär (SDQ, KASAM och Jag tycker jag är). Livstidsprevalensen beräknades för tre olika former av sexuella övergrepp: övergrepp utan fysisk kontakt, övergrepp med fysisk kontakt men utan penetration och penetrerande övergrepp. Penetrerande övergrepp var associerade med de mest allvarliga övergreppsvariablerna. Det var också mindre vanligt att dessa ungdomar berättade om övergreppen och de rapporterade fler emotionella och beteenderelaterade symptom, svagare KASAM och en mer negativ självvärdering vid jämförelse med icke utsatta ungdomar eller ungdomar som hade blivit utsatta för övergrepp utan fysisk kontakt eller övergrepp med fysisk kontakt men utan penetration. I en väsentlig del av övergreppen hade förövaren varit en annan ungdom. Samtidigt nämndes jämnåriga som den vanligaste mottagaren av berättelsen om övergreppet. Få sexuellt utsatta ungdomar hade talat med en professionell vuxen om övergreppen. Instrumentet SDQ hade acceptabel reliabilitet och validitet vid användning i åldergruppen 17 till 19 år. Sense of Coherence var det mätinstrumentet avseende psykosocial hälsa som var starkast relaterad till sexuella övergrepp, även efter kontroll för störfaktorer. Också familjevariabler, i synnerhet band till föräldrarna (parental bonding), var starkt relaterade till olika övergreppsaspekter. En modell för deltagarnas upplevelse av att svara på enkätfrågorna gav inget stöd till tanken att sårbara ungdomar borde skyddas från att delta i forskning om känsliga ämnen som sexualitet och sexuella övergrepp.