Biografier från gränslandet - en sociologisk studie om psykiatrins förändrade kontrollmekanismer

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Under större delen av den moderna psykiatrins historia innebar vården av psykisk sjukdom en förvisning av individer till stora slutna anstalter. Idag har dessa inspärrningsmiljöer reformerats så att vården istället organiseras samhällsbaserat utifrån ledorden: delaktighet, integrering och normalisering. Den övergripande frågan som ställs i denna avhandling är hur psykiatrins kontrollmekanismer förändras i ett senmodernt samhälle. Verksamheten organiseras inte längre kring disciplineringen av individen utan kring kontrollen av en social miljö. Avhandlingen utforskar hur den moderna psykiatrins förändringsprocess gett upphov till en komplex praktik som innefattar psykiatrisk expertkunskap, psykologisk terapi och samordning av social verksamhet. I fyra delarbeten visas hur psykiatrin har blivit en organisation i vilken medicinsk kunskap, politiska reformer och organisatoriska strukturer konkretiseras biografiskt i människors liv. Utifrån ett livshistoriskt perspektiv analyseras levnadsberättelser från personer med en psykiatrisk diagnos. Centralt för avhandlingen är också den anpassningsprocess flyktingar med posttraumatisk stress genomgår på vägen till att inkluderas i ett för dem nytt samhälle. I dessa berättelser upptäcks att ett lidande förknippat med en migrationsprocess blir beskrivet som en sjukdomsdiagnos och tillskrivs en medicinsk förklaring som en inomindividuell dysfunktion. En central slutsats är att det mellan den komplexa samhällsbaserade praktiken och den enskildes livssituation uppstår ett spänningsfält – ett gränsland – som innebär en maktförlust i det egna livets fortskridande. En central slutsats är att ett spänningsfält, ett gränsland som innebär en maktförlust i det egna livets fortskridande, uppstår mellan den komplexa samhällsbaserade praktiken och den enskildes livssituation. Det övergripande syftet med avhandlingen är att förstå hur en psykisk sjukdom inverkar i en människas levnadsförlopp. Avhandlingen består av fyra delarbeten med var sina separata syften. Delarbete ett, analyserar det spänningsfält som skapas då en person får en psykisk sjukdom vilket medför att denna persons levnadsbana påverkas av olika sociala institutioner bortom egen kontroll. Delarbete två, fokuserar på den anpassning flyktingar med posttraumatisk stress genomgår på till att inkluderas i ett för dem nytt samhälle och hur denna anpassning kan upplevas som mer traumatisk än det trauma diagnosen refererar till. Delarbete tre undersöker det spänningsfällt mellan den biografi en person måste utveckla på ett psykiatriskt fält för att få relevant vård och den självbiografiska bild personen som blir diagnostiserad har om sig själv. Delarbete fyra diskuterar hur denna självbiografiska bild kan användas för att utveckla redan existerande teorier om konstruktionen av en sjukroll på ett psykiatriskt fält.