Datormanikinprogram som verktyg vid arbetsplatsutformning en kritisk studie av programanvändning

Sammanfattning: Många arbetsplatser har idag brister i den fysiska utformningen vilket leder till att människor överbelastas i sitt arbete. Statistiken visar att arbetsuppgifter med stora, långvariga eller ensidiga belastningar är vanligast och utgör ett stort arbetsmiljöproblem. Industriella arbetsplatser planeras och utformas till stor del av ansvariga för produktionen, exempelvis produktionschefer, produktionsplanerare och produktionsledare. Som stöd i detta utformningsarbete har det genom åren utvecklats en mängd olika verktyg och metoder. En typ av verktyg som används alltmer inom utformningsprocesser är datormanikinprogram. Denna licentiatuppsats tar upp användningen av datormanikinprogram som verktyg vid arbetsplatsutformning. Studien är till största delen av empirisk karaktär och är uppdelad i tre olika delstudier som belyser användandet på olika sätt. I den första delstudien har jag utfört intervjuer med erfarna användare av manikinprogram. I intervjuerna har jag tagit upp frågeställningar kring hantering, problem och möjligheter med programmen. Den andra delstudien har jag genomfört i samarbete med ett industriföretag. I denna studie har jag utfört egna tester med manikinprogrammet Jack. Jag har bland annat simulerat olika arbetsmoment som operatörerna på företaget utför dagligen och sedan har jag använt simuleringarna vid olika typer av belastningsergonomiska analyser i programmet Jack. Jag simulerade även ett separat utformningsförslag över en avdelning. I den tredje delstudien har universitetsstudenter som arbetat med programmet Jack i undervisningssammanhang under en läsperiod fått fylla i en enkät och delge sina åsikter kring användandet av programmet. Jag har utöver dessa tre delstudier även utfört en mindre litteraturstudie där jag studerat manikinprogrammens historia och utveckling. Resultaten visar på en kraftig utveckling av programmen det sista decenniet. Många program har idag ett grafiskt användarvänligt gränssnitt och en mängd nya avancerade funktioner som är tilltalande för industrin. Det är också en positiv anda kring programmen och många respondenter pekar på möjligheterna att kunna simulera människan i en tredimensionell miljö och där kunna utvärdera olika ergonomiska faktorer. Vanliga analyser inom arbetsplatsutformning är nåbarhetsanalyser och analys av utrymme och åtkomst. I enstaka fall utförs även belastningsergonomiska analyser. Programmen ställer dock höga krav på användaren och kräver kunskaper inom olika områden som CAD och ergonomi vilket kan innebära risker vid användningen. Speciellt gäller detta vid belastningsergonomiska analyser. Erfarenheter från studien visar att det är lätt att feltolka analyserna och det krävs mycket goda kunskaper kring analysverktygen, hur de fungerar och vad för typ av information resultaten från analyserna genererar. Resultaten visar också att det kan vara svårt som utomstående manikinprogramexpert (konsult) att utföra ett förändringsprojekt i samarbete med ett företag. För att smidigt kunna arbeta med utformningsförslag krävs, eller åtminstone underlättas arbetet väsentligt av, korrekta ritningar över lokaler och utrustning. Det är dock inte med all säkerhet dessa finns eller att de är uppdaterade vilket försvårar arbetet. Förändringsprojekt utförs också mycket snabbt och effektivt på företag idag och med snabba beslut vilket kräver ett mycket tätt samarbete mellan företag och manikinprogramanvändare. I mitt projekt innebar detta att vissa av de planerade aktiviteterna med manikinprogrammet Jack fick uteslutas. Det visade sig även att projekt genererar en stor mängd data i form av bilder, analyser, kommentarer och annat vilket kräver att man har en klar metodik för hur dessa data skall dokumenteras. Manikinprogrammen inrymmer trots en del brister en mängd positiva aspekter. Att visualisera människan i en tredimensionell miljö har visat sig medföra större fokus på ergonomi vilket i längden gynnar alla som berörs av förändringar på företaget.