Bending the Kuznets Curve - Wrenching and Levelling Forces during Agricultural Transformation in Taiwan and Chile

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Hur förhåller sig ekonomisk tillväxt och fördelning till varandra när en ekonomi genomgår en strukturomvandlingsprocess? Denna klassiska frågeställning utgör det centrala problemet för denna avhandling. När Simon Kuznets i mitten av 1950-talet tog sig an samma fråga fann han med begränsade data att ekonomisk tillväxt förmodligen ökar inkomstklyftorna under en inledande period innan inkomster så småningom jämnas ut. Kuznets tänkte sig att när en traditionell, eftersläpande, ekonomi börjar att omvandlas i en modernare riktning påbörjas en serie strukturella skift där effekterna av progressiva sektorer skapar löneskillnader, speciellt mellan industrin och jordbruket. Efter det att dessa nya sektorer blivit tongivande i ekonomin, kommer de forna låginkomstsektorerna att försvinna. Löneskillnaderna minskar således. Denna process, som tar decennier eller kanske rent av upp till ett sekel, skapar obalanser också av institutionell karaktär (ex. avskaffandet av privilegiesamhället) och av demografiska skäl (ex. den demografiska transitionen). Denna analys av det långsiktiga sambandet mellan tillväxt och fördelning har dock under senare år blivit ifrågasatt med hjälp av inkomstfördelningsdata av främst tvärsnittskaraktär från de senaste decennierna. Förespråkare inom denna nya skolbildning hävdar att något sytematiskt samband ej står att finna och denna uppfattning har kommit att bli den allmänt accepterade. Författaren till denna avhandling menar dock att ett sådant avfärdande kan vara förhastat eftersom långsiktigheten och strukturomvandlingsproblematiken inte tagits i vederbörligt beaktande. Genom att studera två framgångsländer - Taiwan och Chile - i ett långsiktigt perspektiv, med speciellt intresse riktat till omvandlingen av jordbruket, finner författaren att tillväxten ibland varit snedvridande och ibland utjämnande. Författaren hävdar att dessa effekter utgörs av krafter som sätts i spel under omvandlingsförloppet och att det är denna dynamik som borde vara det centrala i studiet av tillväxt/fördelningsfrågan. I fallet Taiwan verkar det som om övervägande inkomstutjämnande krafter sattes i spel i samband med jordbrukets universella produktivitetsökning i slutet på 1920-talet. I fallet Chile finner författaren att liknande utjämningskrafter växte sig starka i mitten på 1980-talet efter det att det gamla produktivitetshämmande haciendasystemet brutit samman. Vidare spekulerar författaren i att en initialt jämlik fördelning skapar en bredbaserad efterfrågestruktur där köpkraften på hemmamarknaden skapar utrymme till successiv välståndsökning. I en initialt ojämlik situation, blir däremot omvandlingsprocessen haltande och fördröjd.