Responsibilisering - en studie av assistanssektorns kvasimarknad

Sammanfattning: De senaste decenniernas valfrihetsreformer i välfärden har föregåtts av argument om att valfrihet frigör brukare genom att kontrollen över välfärdstjänster överlåts åt de som utnyttjar dem. Denna avhandling behandlar en relaterad fråga som ofta har förbisetts i såväl forskning som den allmänna debatten, nämligen vilket ansvarsförhållande som har åtföljt dessa reformer. Under termen ”responsibilisering” har utvecklingen mot en alltmer marknadsanpassad välfärd tidigare konceptualiserats som en process där ansvar överförs från staten till individen. I litteraturen är denna form av responsibilisering intimt förknippad med idén om regerandekomplex (governmentality). Avhandlingen gör gällande att detta har begränsat förståelsen för hur brukare förmås att ta ansvar genom en marknadsanpassad välfärd. Som ett alternativ till responsibilisering som regerandekomplex introduceras konceptet inbäddad responsibilisering. Detta bidrag till responsibiliseringsteori betonar å ena sidan att institutionella (marknads)förhållanden ställer konsumenter inför såväl upplevda som faktiska krav som stimulerar självansvar. Å andra sidan betonas de begränsningar som individuella handlingars kognitiva, sociala och institutionella inbäddning innebär för möjligheten till sådant ansvarstagande. Utifrån vad som sannolikt är en av världens mest marknadsanpassade välfärdssektorer––den svenska kvasimarknaden för personlig assistans––undersöker avhandlingen frågan om hur marknadsanpassning av välfärden kan förstås som en process av inbäddad responsibilisering. 29 informanter på brukarsidan deltog i semi-strukturerade intervjuer med uppföljande korrespondens. Grundad teorimetod (GTM) tillämpades med Strauss och Corbins axiala och selektiva kodning, huvudsakligen i kodningsprogrammet NVivo. Resultatet av intervjustudien visade att brukare och deras proxys i assistanssektorn ofta ställs inför överväldigande, om inte oöverstigliga, krav för att uppfylla en assistans av god kvalitet. Baserat på kravbilden identifierades tre övergripande ansvarstyper som brukarna måste förhålla sig till på olika sätt: kvalifikationsansvar, valansvar och utföraransvar. Informanternas hantering av de tre ansvarstyperna belyser bristande institutionella möjligheter att leva upp till de förväntningar som valfrihetssystemet ställer på konsumenter, framför allt att uppfylla sina behov genom att internalisera en valfrihetslogik och välja rätt anordnare. Avhandlingen visar hur detta tillkortakommande, som leder välfärdskonsumenter inom sektorn mot att ta ansvar genom att själva arbeta och vi investera kraft, tid och pengar, kan förklaras av responsibiliseringens institutionella, sociala och kognitiva inbäddning. Implikationer för responsibiliseringsteori och konceptet ”arbetande konsumenter” i marknadsföringsteori diskuteras. Likaså tentativa policyimplikationer för assistanssektorn och andra valfrihetssystem.