Women's Human Rights and Islam : : a Study of Three Attempts at Accommodation

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Avhandlingen tar avstamp i en pågående internationell diskussion om kvinnors mänskliga rättigheter och islam. I denna diskussion kan olika muslimska ståndpunkter identifieras. En del avvisar mänskliga rättigheter, såsom dessa formulerats i internationella människorättsdokument, som ”västerländska” påfund och hävdar de religiösa källornas överordnade auktoritet. För andra är islam en förlegad religiös tradition vilken inte bör ha något inflytande vad gäller frågan om kvinnors mänskliga rättigheter. Samtidigt höjs också röster för möjligheten att omtolka de religiösa källorna på ett sätt som ger utrymme för acceptans av internationella normer. Det är den senare tendensen, och dess roll i det internationella samtalet, som står i fokus för analysen. Texter av tre internationellt erkända muslimska akademiker utgör det grundläggande materialet. Filosofen och religionsvetaren Riffat Hassan, sociologen Fatima Mernissi samt juristen och människorättsexperten Abdullahi Ahmed an-NaÞim är alla välkända på den internationella scenen. De har alla publicerat texter som läses och anförs i den internationella diskussionen om kvinnors mänskliga rättigheter och islam. Texterna har kritiserats och kommenterats, men sällan analyserats i detalj med avseende på de metoder de tre författarna brukar i sina tolkningar av islam, de tekniker som används i försök att övertyga olika publiker samt hur författarnas versioner av islam förhåller sig till andra ”islamer” i nutiden. Det inledande kapitlet i avhandlingen ger en översikt över den nutida internationella diskussionen om kvinnors mänskliga rättigheter och islam. Syftet är inte att bidra med ytterligare åsikter i grundfrågan, utan att ge ett sammanhang i vilket de tre debattörernas texter kan placeras. Här beaktas bland annat innehållet i internationella människorättsdokument med avseende på kvinnors rättigheter, statusen hos kvinnokonventionen från 1979 i förhållande till muslimska länder och den generella debatten bland muslimer om relationen mellan könen och religionens roll i detta sammanhang. Var och en av de tre utvalda debattörerna ges ett kapitel i avhandlingen. Dessa tre kapitel har samma tematiska struktur. I konklusionen görs vissa jämförelser, och frågor av mer generell art rörande tolkningsmetoder och diskussioner kring religioners roll i förhållande till mänskliga rättigheter beaktas. Den metodologiska och teoretiska ramen som presenteras i inledningen hämtar inspiration från de akademiska fälten islam-ologi, kunskapssociologi, diskursanalys, teorier om globalisering och religion samt genusteori.