Hypertension in a defined population. The Skaraborg Hypertension and Diabetes Project

Sammanfattning: Popular Abstract in Swedish Hypertoni (högt blodtryck) och typ 2 diabetes (åldersdiabetes) är vanligt förekommande sjukdomar i Sverige. Ingen av sjukdomarna ger inledningsvis några särskilda symptom. Det är dock viktigt att upptäcka och behandla dessa tillstånd, eftersom de ger upphov till ökad sjukdom och till överdödlighet i hjärt-kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt, hjärtsvikt och slaganfall. Förekommer båda sjukdomarna samtidigt ökar risken för sjukdom och tidig död avsevärt. Hypertoni uppträder ofta tillsammans med typ 2 diabetes och även tillsammans med förhöjda blodfetter, övervikt och äggvita i urinen. Dessa tillstånd utgör alla var för sig riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Om flera av tillstånden finns hos en och samma individ brukar detta benämnas det metabola syndromet. Risken för sjukdom och överdödlighet ökar inte bara proportionellt men synergistisk med antalet av riskfaktorer hos samma individ. I detta projekt ingår individer från 3 undersökningar i Skara kommun (Skaraborg Hypertension and Diabetes Project). I en patientstudie 1992-1993 undersöktes 1116 individer med hypertoni och/eller typ 2 diabetes. I en befolkningsstudie med samma studieprotokol 1993-1994 undersöktes 1106 slumpvis utvalda individer. I ytterligare en studie med fokusering på blodtrycksmediciner 1998 undersöktes 894 patienter med hypertoni. Vid jämförelse av förskrivningar av blodtrycksmediciner ingick dessutom 689 hypertonipatienter i Skara kommun, registrerade i en tidigare undersökning 1981 (Skaraborg Hypertension Project). I delarbete I visas att samvariationen av hypertoni och typ 2 diabetes är betydligt högre, än vad som tidigare har visats i Sverige. Andelen patienter med typ 2 diabetes som också hade hypertoni var 57%, och andelen hypertonipatienter med typ 2 diabetes var 26%. Hos patienter med både hypertoni och diabetes fanns en anhopning av risk faktorer för hjärt-kärlsjukdom. Dessutom hade dessa patienter högre blodtryck än patienter med enbart hypertoni, och de utgör således en grupp av högriskindivider med en riskprofil relaterad till det metabola syndromet. I delarbete II visas att förekomsten av systoliskt blodtryck mellan 140-160 mmHg och samtidigt normalt diastoliskt blodtryck var hög, och att individer med detta tillstånd hade högre blodsocker och vägde mer än personer med normalt blodtryck. Med WHO´s blodtrycksdefinition (<=140/90 mmHg) hade endast ca 20% av befolkningen över 70 års ålder normalt blodtryck. I delarbete III demonstreras ändringar i förskrivning av blodtrycksmediciner från 1981 till 1998. Förskrivningen av calcium antagonister och ACE-hämmare ökade i perioden 1990-1995, men i perioden 1996-1998 minskade förskrivningen av dessa mediciner signifikant. Kvinnor fick under alla perioder äldre typer av blodtrycksmediciner jämfört med män. Det är sannolikt möjligt att påverka förskrivningen av mediciner med nya vetenskapliga rön och debatt om ekonomi. Förskrivningen av mediciner bör baseras på vetenskaplig dokumentation. I delarbete IV visades att okontrollerad diastoliskt blodtryck i båda könen var relaterad till typ 2 diabetes, medan okontrollerad systoliskt blodtryck var relaterad till hög ålder. Hos kvinnor var okontrollerad diastoliskt blodtryck dessutom relaterat till flera andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. I delarbete V följdes 894 patienter med hypertoni t.o.m. utgången av 1999 med avseende på dödlighet via Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Samtidig förekomst av typ 2 diabetes hos hypertoni patienter var förenad med högre dödlighet. Dessutom hade undergrupper av hypertoni patienter med anhopning av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom en ökad dödlighet. Patienter med både hypertoni och typ 2 diabetes utgör en grupp av högrisk individer. De har en anhopning av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, deras blodtryck är sämre kontrollerad och de har en högre dödlighet. Det är viktigt att samtliga riskfaktorer identifieras och behandlas. En kombinerad mottagning för hypertoni- och diabetespatienter i primärvården är sannolikt en bra modell för kontroll av dessa patienter. Årskontrollerna bör inkludera blodtrycksmätning enligt standardmetod, årskontrollformulär med frågor om andra sjukdomar och livsstil och standard laboratorieprov omfattande fastande blodsocker och blodfetter samt HbA1c för diabetes patienter. Årskontrollerna bör dessutom resultera i en överskådlig översikt över patientens totala riskprofil, vilket är relativt enkelt med dagens datoriserade journaler.